Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ve den, sow en synd vågat dölja,
som cljiirfves förtigs ett fel)
Had aldrig förmår tilifva helig,
»kall ej af nirvana få del,
»Om ingen har mem att yppa,
välan....* Uitder rodnande skatu
en enda — den unge Ambatthn —
sig rest och till Buddha går fram:
»Jag syndat, o mästare höge!
itr saker till hemliga brott.
Af blygsel jag knappt vägar yppa
den grufliga synd, jag begått.» —
»Räds icke, hur svårt du än. felat!
Ditt. blod var kanhända för hett,?
Du kanske i flit-kornas ögon
för djupt och för länge har sett?»
»Jag tänkte, o vördige fader!
Med hjärnan tor mycket jag tänkt.
1 lifvets och skapelsens gåtor
fÖr djupt har min ande sig trängt.
■ Själf ville jag tingen betrakta
i simningens klarnande luft,
ull orsak och mening i världen
bedöma med eget förnuft.
T‘.i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
