- Project Runeberg -  Andras barn. 32 målningar med text /
13

(1913) [MARC] Author: Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Det är inte riktigt fint handladt af mig, men
jag är ju själf som en öppen bok — som jag
sagt — och då kunna väl också mina barn vara
det.

När man intet har att dölja! D. v. s. min
son Pontus skulle jag icke våga citera så här för
allt folket. Jag minnes en gång då han en morgon,
på en af systrarnas födelse- eller namnsdag, hade
raspat ihop en riktigt rolig dikt på hexametrar,
och jag lystet lurade på att få sticka in den i
texten till »Åt solsidan», hvarför jag försiktigt
kände mig för huruvida han, Pontus, skulle
medgifva detta, denne då spände ögonen i mig med
ett: »Pappa skulle våga sig!» och jag, skrämd,
mumlade: »hur kan du tro något sådant ...» —
»Åh,» sa Pontus, »i det fallet kan man tro pappa
om hvad som helst!»

Däri hade han ju rätt, och däri lär nog Lisbeth
instämma när hon får läsa sitt bref här tryckt.

Men jag kunde inte låta bli: det var för rart.

*





Detta var detta. Men så finns ju kärleken
mellan man och kvinna, som — om det är någon
mening med den — för till äktenskapet, till familjelifvet
i dess helhet. Dock, därom har jag oblygt
nog ordat i föregående bilderböcker. Förmodligen
äro ni, unga, ännu af samma virke som min Esbjörn,
hvilken kräfver som allraförsta egenskap af en bra
bok att den icke handlar om kärlek i den
bemärkelsen.

Detta kommer förmodligen att ändra sig längre
fram ...

Jag kanske också var äldre när jag första gång
såg Erika — detta var innan jag såg Hildegard
— krögarns i hörnet mörka dotter.

Hennes far var också från södra Frankrike,
egentligen inkallad af drottning Josephina för att
lära ut konsten att odla silkesmasken och dithörande
saker; men så förälskade han sig i en ung änka,
som stod innanför en krogdisk, och som buteljerna
på hyllan bakom henne också hade sin charme,
så gaf han katten både i larver och mullbärsblad
...

Hvart tar jag vägen ... vi skulle ju tala om
kärleken i allmänhet, den kärlek som kan omsluta
allt, och inte bara en vacker kvinna.

Först ett litet vänligt råd, en uppriktig
varning, för att denna stora kärlek skall strålande
lysa, utan att dess prisma visar några orena linjer:
jo, kom alltid ihåg det — jag lägger er det riktigt
på hjärtat, barn — att ni aldrig skola vänta
belöning för era kärleksgärningar. Det händer ofta
det motsatta.

Detta skrifves vid den årets tid då en hop
fågelungar börja flaxa ur boet och söka lära sig
flyga. Detta veta kattorna och inrätta sig
därefter; deras bukar äro nu som påsar och släpa
rentaf på marken. I Spadarfvets trädgård satt jag
för ett par dagar sedan på en bänk, och i ensamt
människomajestät gladde jag mig åt alla de olika
sorts fågelbarn, som rundt om mig pepo, kraxade
eller kvittrade, och buro sig åt, som jag föreställer
mig aviatikerlärlingar göra: de höllo sig nära
marken och vågade sig endast till buskarnas lägsta
grenar. Starungarna hoppade långa stycken på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:56:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abarn/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free