Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åminnelse-tal öfver välborne Herr Carl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ^ ( o ) ^
drog til den bekantskapen. Hår fick han
til sin stora glädje fe en Naturalie-famling
af stenar, snäckor, foglar och inlagda
örter, och sjelf famla allestädes ifrån til et
Herbarium, göra fina anmärkningar efter
naturen och jämföra med Tourneforts
beikrifningar, hvaraf Assessor Rothmàn
gifvit honom et utkast. Hans innerliga
håg för örter nödgade honom at äfven
tilfätta nätterna, då en god vän hos
Professoren tillät honom at taga med sig
böckerna utur ßibliotheket. En natt fick
lian oväntadt besök af Professoren (jelf,
fom ville ändteligen fe, hvad lä) I (kap
LINNAEUS hade om nätterna. Til sin
förundran, fann han honom imellan de
största Botaniei, fom verlden haft til den
tiden, Cælalpiner, Banhiner och
Tourne-fortier. Man kan nog föreställa sig, at
LINNÆUS fick lof at nyttja böckerna.
Redan på hem-orten, hade han börjat
famla Infefter; och den hågen förgick ej,
sedan han i Lund blifvit stucken af det i
Norrland ofta förekommande Skottet
(Furia Infernalis) och med möda kommit
derifrån med lifvet. Han var ärnad at
äfven nplyfa Djur-riket, det förnämsta af
Naturens alster, ocli lära ofs känna den
stora Skaparens härar, Infefterna.
Et större fält öpnades för vår unge
Botanicus, när han, höstetiden år 172g,
kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
