Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åminnelse-tal öfver välborne Herr Carl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ C o ) äË 77
tvär-strek imellan, fom skilde den delen ifrån
den främre: bruna och eldfulla ögon, skarp
syn, god hörfel, dock ej för Musik, på
fötterna fnäil och lätt, et förträsteligt minne til
sextio års ålder, då förnamnen började
undfalla honom; det var honom icke gifvit at
lära fp rå k, för den orfaken mindre nögd
med utlänningar, fom ej kunde tala Latin.
På Latin uttryckte han sin mening fort,
lätt, nogare och kårtare än någon annan,
när det ankom på naturaliers beskrifning,
men sor öfrigt gjorde han sig icke stor
möda, allenast fakeu var med naturen
öfverensstämmande. Det egna och
intagande, fom han hade i Sy en ska bref til sina
Gynnare och Vänner, kunde icke
efterapas. Hans få Tal röjde nog
Författarens qvickhet, tiltagfenhet och
vidsträckta kunlkap, och skulle til äfventyrs icke
anstått någon annan än LlNNé *).
Han hade fått af naturen en själ, full af
eld, en förträstelig bildningsgåfva och
Sy-ftematilkt genie; med innerlig håg för
rön
Utom det om Infedema, hafve vi eiter honoin
et Tal vid en Dodoral-IYomotion, under
håga Öfverhetens närvaro 1759, tryckt i Upfala i
lolio; och et annat vid hans 3:dje Re&or.its
nedläggande, under Titel: Delici.c natura,
Stockholm 1773, i 8:0, fom deputerade af alla
Nationer, jämte deras tackfamhet och
lyckön-(kan, anhöllo måtte pä Svenlka utgifva».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
