- Project Runeberg -  Minnesbilder /
55

(1872) [MARC] [MARC] [MARC] Author: August Blanche With: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehr Erik Svedbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifva korta? Nej, de äro för ytliga. Bör man skrifva
pikanta? Nej, de stöta på skandalen. Hvad skall man då
skrifva? Man bör skrifva alls intet, svarar regeringen, och
det förundrar oss icke. Man skall slå spiken på hufvudet,
svarar deremot publiken. Men sjelfva spikhufvudet skriker,
och det är heller inte bra. Sannerligen vill det icke något
till för att undergå en sådan pers med bibehållandet af sitt
goda namn och rykte. Detta har likväl lyckats Svedbom,
ty ännu har ingen sökt frånkänna honom heder och ärlighet,
och det bör kunna trösta hans skugga.

Det är hugnande att, vid bedömandet af en utmärkt
mans offentliga lif, kunna blicka in i hans enskilda och der
endast finna dagrar. Lycklig och lyckliggörande i sitt
äktenskap, lemnar han efter sig barn och en förkrossad maka
samt talrika vänner, alla slagne af bestörtning vid hans
hastiga frånfälle. Hans hus var ett af de gästfriaste, och
hans salong stod städse öppen för mycket af hvad
hufvudstaden hade utmärkt i vetenskap, vitterhet och konst, och
hvarje notablare främling var der en sjelfskrifven gäst.
Svedbom och hans fru, ett fruntimmer af hög bildning, besutto
sjelfva i ovanligare grad de sällskapstalanger och den humanitet,
som förenade sprida sä mycket behag inom det enskilda
umgänget. Sjelf en tonernas vän, har han komponerat
mycket af värde för rösten och pianot, ehuru han aldrig
för lifvets lek uppoffrade lifvets allvar. Denna salong, förr
så skimrande af glada, bildande tidsfördrif, står nu endast
öppen för sorgen, deltagandet och ett ädelt minne.

                                        17 oktober 1857.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abminnes/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free