Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bär spår af hans ihärdighet; ingen större afvittring, intet
betydligare kartverk der ej hans finger varit med.
Deremellan hade han tid för andra arbeten, bland hvilka hans
ypperliga historia öfver Helsingland, för att icke omtala
landtmäteritaxan af år 1857, som jemväl är hans verk.
Ingen kände bättre än han vägen till Norrlands
skattkamrar, ingen förstod bättre än han att smida nycklarne
till dem. Det var som hade hans blick genomträngt allt,
bergens väggar såväl som strömmarnes bädd. Dessutom
står Sverige i oförgätlig förbindelse hos honom, såsom
räddaren af hela landets ekonomiska kartverk, hvilket hotades
med fullkomlig undergång[1].
Obegränsadt var det förtroende Widmark åtnjöt på
sin ort. Nordlandens befolkning är icke lätt att ta itu
med. Sjelfständig från topp till tå, böjer den sig knappast
för någon eller något. Men ett enda ord af den gamle
landtmätaren var nog. “Har Widmarsken sagt det,“ hette
det, “då duger det fullväl.“ Men för att vinna ett sådant
anseende, ett så obestridt fadersvälde, dertill fordras en
[1] Landtmäterikontoret var ifrån äldre tider det verk der
geografiska kartor upprättades. Sålunda känna vi redan från Carl IX:s
tid Burei karta öfver fäderneslandet såsom den äldsta.
Sedermera stegrades anspråken, och under Carl XI:s tid (1683)
organiserades detta verk, när den utmärkte friherre Gripenhjelm
utnämndes till dess föreståndare. Nu fullföljdes de geografiska
arbetena med större utsträckning och omsorg, hvarom bemälde
öfverdirektörs karta öfver Sverige lemnade ett tillfredsställande
vitnesbörd. Alltsedan fortfor kontoret att vara en geogratisk anstalt,
hvarest, efter tidens fordringar och med de ringa hjelpkällor som
stodo till buds då landet ännu ej var uppmätt, kartor utarbetades.
I medlet af 1700-talet fick kontoret en större utsträckning för sin
verksamhet genom de införda storskiftena, hvilka uteslutande togo
landtmätarnes arbetsamhet i anspråk; men inom kontoret fortgingo
icke dess mindre oafbrutet de geografiska arbetena, och ehuru
sedermera Fältmätnings- (numera Topografiska) corpsen inrättades och
intog ett förtjent rum äfven såsom geogratisk anstalt, var det likväl
kontoret som, enligt sin instruktion af 1827, skyldigheten tillkom
att vårda och befrämja kännedomen af riket i geografiskt och
statistiskt afseende, med anledning hvaraf rikets ständer också beviljat
anslag för sockenkartors utarbetande. Då föll någon eller några på
den besynnerliga idén att söka från landtmäterikontoret till
topografiska kåren öfverflytta detta åliggande, hvarigenom kontorets
vackraste och för hela landet vigtiga verksamhet skulle försvinna. Men
detta försök, som om det lyckats skulle, enligt alla opartiske
sakkunniges omdöme, ha borttrasslat hela ekonomiska kartverket,
strandade emot Widmarks ihärdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/abminnes/0130.html
