- Project Runeberg -  Minnesbilder /
122

(1872) [MARC] [MARC] [MARC] Author: August Blanche With: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Johan Peter Lefrén.




General Lefrén var en Finlands son, en af de få
kärnor som för Sverige icke gingo förlorade med det stora
kärnhuset på andra sidan viken; ty säga hvad man vill
om Finland — och icke har Finland uteslutande beundrare
här i Sverige — men något karlavulet, något dugtigt ligger
obestridligen i dess söners skaplynne. Dessa s. k.
finngubbar, som gått eller ännu gå bland oss, de äro till
karakteren envisa som sjelfva synden, men till sitt väsen för
öfrigt trefliga och älskliga som förlåtelsen sjelf. Liberala
i öster, synas de måhända väl mycket konservativa i vester;
men något af väderstrecket i norr föra de dock alltid med
sig, kraftfulla och ihärdiga på hvilken bog de än vända
sig. Sällan ser man dem slappa och sömniga, såsom fallet,
gudnås, icke sällan är bland oss. Litet finnblod skulle icke
skada våra arterer.

Lefrén föddes i Åbo 1784 och blef 1799 kadett vid
Carlbergs krigsakademi, hvilken året 1821 återsåg honom
såsom sin guvernör. År 1802 fänrik vid Lifregementets
lätta infanteri, sedermera finska gardet, blef han 1810
adjutant i Krigskollegium, för hvilket han 1844 också blef
president. Han har under Döbeln luktat något krut i
finska kriget och dito dito i det norska under Essen, för
det mesta vid Fortifikations-brigaden af Ingeniörkåren,
hvars chef han jemväl blef. Stigande sålunda från grad
till grad, hvarunder han varit en verksam ledamot af begge
våra vetenskapsakademier, den krigiska såväl som den
fredliga, samt dertill ledamot af åtskilliga vigtiga komitéer
likaledes både för krig och fred, blef han år 1860 general
för infanteriet och slutade sina dagar såsom den ende
generalen i svenska armén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abminnes/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free