Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när han fick se den nya tidningen, och fyra år derefter
yttrade klagande en biskop i Wexiö: “Aftonbladet är svenska
bondens bibel.“ — Rysligt! Men hvarföre tillåter himlen
sådant? Aftonbladet gaf signalen till ett tjuguettårigt krig
under Hiertas ledning. Han hade emot sig väldiga krafter,
han hade Carl Johans regeringssystem, indragningsmakten,
salarierade domare och jurymän, tvång i näringar, tvång i
handel, fördomar till höger och venster, envist motstånd i
allt. Det uppstod en kartesch-eld af rättegångar, förföljelser
och chikaner, och det stupade omkring honom den ena
ansvaringen efter den andra; den ena medkämpen efter den
andra lemnade ledet sårad eller trött. Men Lars Hierta
gick fram, alltid fram, och vid hvarje steg han tog stampades
nya legioner ur marken. Gåfvo honom de maktegande sitt
hat, så gaf honom folket sitt guld, och snillet och
ihärdigheten gåfvo honom segren. Regeringssystemet bräcktes,
indragningsmakten stupade, industriens bojor brötos, och om
yi den dag som är kunna hvila vid en fast tro på en
tidsenlig folkrepresentation, så är denna, liksom så mycket annat
hvaröfver vi nu yfvas, en frukt af det tjuguettåriga kriget.
När Hierta lemnade Aftonbladet, fylde det jemnt sina tjuguett
år. Det var den periodiska pressens myndighetsålder här i
landet, kanske äfven nationens. Det fullfjädrade beror af
mandomens kraft, och vi ha icke skäl att misströsta om
densamma.
Detta var redan ett jättearbete, och dock icke tillräckligt
för Lars Hierta. Det är ej lätt att inom vårt land under
de sednare tjugufem åren upptäcka någon industrigren, som
ej till mer eller mindre del har honom att tacka för sin
uppblomstring. Såsom bokförläggare representerar han för oss
Fredrika Bremer, Anders Fryxell, Vilhelm v. Braun, Onkel
Adam, Ridderstad m. fl. Han utgifver Läsebiblioteket, den
pä sin tid så häcklade skillingsliteraturen, men som sprider
samtidens yppersta literatur äfven till de lägsta lagren af
samhället. Ljusets fiender veta nog att ingenting står dem
sjelfva så dyrt på längden som en upplysning för godt pris.
Hierta känner den stora konsten att för litet ge mycket och
ändå vinna derpå.
Han finner att talgljuset lyser för illa och att vaxljuset
är för dyrt, och han anlägger stearinfabriken. Han kan ej
naturalisera silkesmasken, men han väfver siden. Han reder
i skepp och han urtappar Gotlands myrar. Han gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
