- Project Runeberg -  Minnesbilder /
149

(1872) [MARC] [MARC] [MARC] Author: August Blanche With: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flera än de öfriga och som, när den finnes hos en militär,
ofta blir nästan liktydigt med ett brott, och det är
sjelfständigheten. Det är icke högburna pannor, utan pannor
rullande i stoftet, som i allmänhet behaga de maktegande
på jorden. Reuterskiöld hade gjort sig misshaglig. Han
hade under en fältmanöver på Ladugårdsgärdet visat en
egen tanke. Det hjelper icke att tanken är god, när den
tangerar t. ex. en kunglig vilja. “Lyda, tiga och dö,“ det
är despotismens maxim och den spökar försvarligt ännu
äfven under våra konstitutionella former. Man arkebuserar
icke, det är sannt; men man kan fusillera en menniskas
framtid, äfven den vackraste. Detta har händt och torde
väl ännu komma att hända.

Som sagdt är, det såg mulet ut med öfversten; men
ändtligen, emot mångas förmodan, blef han klar först vid
Helsinglands regemente och sedan vid TJplands. Det gifves
uddar som icke ens en Cæsar kan spjerna emot. Det var
såsom öfverste vid sistnämnde regemente Reuterskiöld under
ett landthushållningsmöte höll det der minnesvärda talet
för skarpskyttesaken, och likväl var denna sak då knappast
annat än en lös framtidstanke, framkastad af några s. k.
fantaster. Den räknade, märkvärdigt nog, sina flesta
motståndare just bland dem, som närmast borde ha fattat och
hyllat densamma, nemligen bland militären. Det behöfdes
verkligen detta varma och vältaliga förord af en
tjenstgörande öfverste och dertill en sådan öfverste som
Reuterskiöld, för att något hejda anfallen från detta håll. Man
räknar icke gerna öfverstar till fantasterna. Man började
derföre tänka ungefär så här: Kanske — kanske det ändå
ligger något uti den der saken. Det var helt enkelt detta
“kanske", som för tillfället räddade den.

Han anar måhända icke, den nuvarande krigsministern,
anar ej i sin blygsamhet — ty der den sanna förtjensten
är der är ock den sanna blygsamheten — att det var
hans förord vid det der mötet som uppehöll modet hos
dem som arbetade för idéens realiserande. Det bildades
knappast ett korporalskap utan att hans förord begagnades
som ingångsspråk. Dålig den som icke af ett godt
ingångsspråk gör en god predikan!

Hvad A. F. Reuterskiöld såsom öfverste gjort för
ifrågavarande riksangelägenhet det har han såsom
krigsminister vidare sökt utveckla och vidmakthålla, och vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abminnes/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free