- Project Runeberg -  Minnesbilder /
155

(1872) [MARC] [MARC] [MARC] Author: August Blanche With: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



O. U. Torsslow.

Den berömde danske teologen Kierkegaard kallar uti
ett af sina ypperligaste arbeten teatern för samtidens
predikstol, från hvilken moralens bud och sedlighetens läror
klarast och allmänligast förkunnas. Och har han väl på
det hela taget så orätt deruti? Hvar framställes väl det
goda eller det onda mer förkroppsligadt än på teatern?
Och hvad är mer förnimbart än det förkroppsligade? I
kyrkan hör man hvad som säges; på teatern ser man hvad
som sker, och det är som vore man sjelf midt i händelsen.
Intrycket deraf varar ovilkorligen längst, ty lättare minnes
man bilder än ord. Känslan och tanken få kropp; man
kan vidröra detta hjerta som slår, denna panna som
bränner; man kan spegla sig sjelf i detta leende eller i
denna tår; man är midt i mensklighetens sköte. Lägger
man nu dertill den ofantliga trollmakt som teatern eger,
den nemligen att kunna lika åskådligt framställa icke blott
olika individer, utan äfven olika tidehyarf, äfven de
aflägsnaste, icke blott det lilla som upprör ett menniskohjerta,
utan ock det stora som skakar en verld och allt detta i
den karakter eller kostym som för olika individer och
tidehvarf äro egendomliga, så har man ju hela verldshistorien,
utan att man behöfver slå upp en enda bok. Det är det
omedelbaras stora företräde och seger att det lika djupt
griper in i det dunklaste föreställningssätt som i det
klaraste, träffar den obildade likaväl som den bildade, samt
gör det goda eller det onda lika uppfattligt hos alla.

Men om nu teatern är den egentliga kyrkan, så följer
ju klarligen deraf att teaterförfattaren och skådespelaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abminnes/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free