Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är en egenhet hos det nordamerikanska samhället
att hvarje verkligt stor fråga tränger upp och ned genom
alla samhällsklasser. Det regnar tidningar och brochyrer,
det haglar offentliga föredrag. Bildning och förmögenhet
anse för sin pligt att sprida upplysning öfver allt. Så blir
det ljus i den minsta remna, och man lider, men icke för
att misströsta och förgås, utan för att lära och vinna.
Det står icke till att med Gamla verldens mått mäta folken
i den Nya. Hvad som synes förtvifladt för oss, är för
dem hoppfullt, liksom natten för oss är dag för dem. Ett
faktum är, att Nordamerika gick ur denna financiella kris
rikare och mäktigare än någonsin, liksom det — vi tro
det — en dag skall gå lyckligare ur den politiska som
nu pågår.
Det är gifvet att ett sådant land och med den
katastrof som der då inträffade skulle djupt och lärorikt
inverka på en ande så tänkande och beräknande som
Wallenbergs, och hvem vet om han icke, när han återvände
till fäderneslandet, redan bar i sin kavaj modellen till det
nya banksystemet, som — vi skulle tro det — väl bestått
tidens och erfarenhetens pröfning.
Derefter passerade han graderna vid kongl. maj:ts
flotta och hade såsom prem.-löjtnant flera kommenderingar,
förande deremellan ångbåtar pä Mälaren. Den första
propellerbåten, det numera urmodiga Linköping, gjorde sina
första turer under hans befäl. Det var efter återkomsten
från en sådan tur och efter ett samqväm med Wallenberg,
som en gemensam vän till oss, G. H. Mellin, den berömde
novellisten och skalden, numera prosten i Wrams
Gunnarstorp, profetiskt yttrade:
‘‘Det är något af romaransigte hos Wallenberg och
något af romarvilja också. Det blir bestämdt en helt annan
kurs han med tiden kommer att styra.“
Detsamma tyckte också många andra och man
förespådde hans snara inträde inom administrationen. Men
höga vederbörande gåfvo honom i stället ett
båtsmanskompani att kommendera. Detta blef honom något för
magstarkt, och en vacker dag hörde man honom i full
prem.-löjtnants uniform svära borgareden inför Sundsvalls
rådhusrätt. Det stannade icke vid den “horrörn“. Kort
derefter lade han af sig epäletterna och blef kontorist på
ett handelskontor i Stockholm, redaktör derjemte af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
