- Project Runeberg -  Minnesbilder /
186

(1872) [MARC] [MARC] [MARC] Author: August Blanche With: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

“Fäderneslandet“ eller “Fanderseländet“, såsom tidningen med hänsyn
till sin ställning kallades, skulle bekämpa Aftonbladet, hvilket
med L. J. Hierta i spetsen nyligen uppträdt.
Hofförgyllare-yrket har aldrig burit sig rätt bra i vart land, trots
skyddstullar och premier, och hur mycket mindre, när både de
ena och de andra upphöra, och det var just det som skedde
nu. Troligtvis framstälde man Crusenstolpe såsom en ny
Lars Arnell, ett bottenlöst djup för alla civillistor. Nog af,
oaktadt han genom sin fru ärft en rätt vacker förmögenhet,
var Crusenstolpe på tredje äret af sitt redaktörskap ruinerad
och med familj på bar backe. Ingen lefver af bara luft,
och Crusenstolpe kunde det minst.

Den som i dylika omständigheter icke är mäktig af
martyrens stilla undergifvenhet, den hämnas, den låter “se
hvem de stungit hafva“. Crusenstolpe slungade ut sina
“skildringar", sina “bref“. De vapen, som höga vederbörande
så tanklöst eller föraktligt skjutit ifrån sig, drabbade nu dem
sjelfva och det midt i “flinten“, hugg i hugg. Det ena
såret hann ej ärra sig. innan ett nytt blödde. De sårade
tjöto af smärta och insägo sin grofva oklokhet, men för sent.
Från den stunden lät Crusenstolpe icke längre parlamentera
med sig. Ingen nåd med onåden! Det återstod således
ingenting annat än att totalt nedgöra denne förfärlige
motståndare. Man sökte medel och valde det sämsta. Ingen
blir så illa betjenad som en kung, och Carl Johan blef det
sämst af alla.

Man uppfiskar ur Crusenstolpes skrifter en strof, deruti
han beskyller “konseljen“ för “sabbatsbrott“, ett rysligt brott
som vägde “tijo daler‘‘. I sin blindhet förglömmande att
man lefver i ett konstitutionelt samhälle med ansvariga
ministrar, gör man konseljen liktydig med konungens person,
och det blir ett majestätsbrott utaf. Man finner lätt en
servil jury och till evig skam för svensk rättskipning, lika
lätt en servil afdelning af Svea hofrätt. Crusenstolpe dömes
till fästning på tre år.

Det var detta våld på grundlagen som väckte nationen.
Deraf följde demonstrationerna på Stockholms gator 1838,
juni-massackern i Peter Myndes backe, hvilken slutade med
triumftåget till Waxholm månaden derpå. Räkningen med
regeringen var dock icke dermed afslutad. Året 1838 födde
1840-41 årens riksdag, som nära nog framkallat konungens
abdikation. Abdikationen i folkets hjertan var dock redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abminnes/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free