Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gång blifvit kärt för hyddans folk, det släpper detta folk
ej så lätt ifrån sig, under det att inom salongen tycket
och smaken ofta vexla nära nog som tapeterna på dess
vägg eller gardinerna för dess fönster. “Konvaljerna små“
ha blifvit en folkvisa, och så torde fallet vara med flera
af A. F. Lindblad. Det är mycket att bli folkvisa:
Folkvisan är odödlig.
A. F. Lindblad gjorde sig först bekant genom ett arbete
med titel: “Musik för sång och för fortepiano“, hvilket
han tillsammans med Geijer utgaf år 1824. Hos Lindblad,
liksom hos Geijer, voro ord och ton tvillingfödda.
Lindblads text kan fullt ut jemföras med det bästa i sitt slag.
Man kan till hans musik icke tänka sig bättre ord, liksom
till hans ord ingen bättre musik. Man känner vid första
anslaget att samma anda lifvat och värmt dem gemensamt.
Att på samma gång vara skald och tonsättare, det är en
sällsynt himmelens gåfva som måste anslå med dubbel
kraft. Man får höra mycket musik inom vår musikaliska
verld, mycket nytt och mycket vackert; men vanligtvis
slutar man med att fråga: “Har ni ingenting af Lindblad?"
Och man får det och njuter ånyo af: “Hvad månd’ det
landet heta, som har min älskling gömt?“ “Öfver skogen,
öfver sjön“, “Lärkan drillar upp i skyn“, “Skjutsgossen“,
“Bröllopsfärden“ och hur de allt benämnas dessa våra
älsklingsstycken ännu i dag, såsom de varit det ända från
första stunden. De lifva och uppfriska det föråldrade
hjertat, liksom de intogo och förädlade det unga. Mycket
kan, som sagdt är, gå emellan dessa godbitar, men öfver
dem går litet eller intet.
Lindblad har, utom sina in- och utrikes kända och
högt uppburna sånger till piano, komponerat duor för
piano och violin, trior för piano, violin och alt samt
symfonier för orkester, alla af stort värde. Han har i
operan “Frondörerna“ (senast uppförd 1861) äfven
försökt sig såsom dramatisk kompositör. Somliga af hans
beundrare ställa honom lika högt som sådan. Andra
göra det ej, och bland dem äro vi. I detta arbete är
han för oss endast Lindblad till hälften. Men hade han
sjelf skrifvit texten, äro vi nästan säkra på att han blifvit
det fullt.
Om här afsåges ett uppräknande af allt hvad
Lindblad för öfrigt gjort för den musikaliska bildningen inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
