- Project Runeberg -  Abrakadabra. En utvald samling "lyckade" svenska stilprof på vers och prosa /
61

(1857) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelse från en mantalsskrifven af Nisse Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

domderande, och såg hur di fäktade med armar och
ben, di kräkena, och det fast di hade ställt till
musik nånstans i rummet, för att inte grälet skulle
höras, kantänka! Men si det må jag då säga te
karens heder, att han höll i sig och dängde med
pinn lika förbaskadt hela tiden, och titta på mig
ett par gånger, och sig så arg ut, så jag höll på
te gå min väg från alltihop, men så tänkte jag
att jag ändå skulle si hur saken slutas, tänkte jag.

Bäst som det var så smällde det till på
bastrumman som det värsta kanonskott, när det är
kunglig namnsdag i Westerås, och väggen for i
vädret så att jag i den allra rysligaste förvåning
gallskrek: »Ta mej fan hade inte masen rätt
ändå!» — och då skulle du ha’ sett hur de glodde
på mig, och hur en jumfru som låg bredvid mig
frågte om jag inte var från landet. Och si nu
började det rigtigt gentila, ska jag säga: Der kom
en herre in som såg ut som ett fruntimmer, och
han sjöng så innerligt grannt, och den sa’ di var
Josep i Egyften. Maken till karl att kunna hålla
sig allvarsam har jag då aldrig sett, det är hvad
jag vet, och det fast det kom in en tjocker en
som var barbent, och narra mig te att slå till
ett gapskratt! Men si den andra han var lika
allvarsam han, och såg så gudsnådlig ut så jag
tyckte det var rigtigt ynkligt åt ’et,.. och så
gick di, och det kom in en hel smita med karlar
som alla va barbenta, och såg rigtigt oanständiga
ut; och i ett tag kom der en svarter en
inskuttande och si den var allt bäst ändå! Att en
menniska skulle kunna skapa sig så galen det hade
jag ändå allri kunnat trott, för si han var akkurat
lik den der stora apan som vi såg vid sista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:56:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abrakad/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free