- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
9

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En del af ett regementes hsitoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

boer visar sig, inte en, mina herrar. Det är ogentilt, det
är simpelt! Och så skall man till på köpet ha den
förargelsen, att de där fördömda hästkarlarne komma midt
i värsta elden, medan vi . . . vi, arméns bästa regemente,
inte få lossa ett skott.»

»Det är upprörande», sade mycket allvarligt hans
närmaste förman och tuggade på naglarne — han var
nämligen slätrakad.

Adjutanten försökte hvissla några takter ur sista
operetten »där hemma» medan han sporrade sin häst,
för att så fort som möjligt komma ur de tarfligt
afundsjuka infanteristernas grannskap, men hans för öfrigt
föga musikaliska öra sade honom, att han ej måtte vara
vidare upplagd för tillfället. I stället sysselsatte han sig
med att lyssna till bullret framför. Till hans gränslösa
förundran var det kanonerna på flodens norra sida, hvilka
numera dominerade, de engelska däremot svarade
planlöst och med nedslående långa mellanrum. En svag
aning om, att allt ej stod rätt till, kom löjtnanten att
kippa efter andan. Nästa sekund visade han misstanken
ifrån sig såsom ovärdig en brittisk officer, strök upp
mustascherna, samlade tyglarne och sträckte upp sig
åtskilligt mer än stundens vikt kräfde. På så sätt red han
vidare och mötte en stabsofficer, som sprängde emot
honom.

»Återtåg!» ropade denne.

Löjtnanten vid Hennes Majestät Drottningens
irländska dragoner skakade på sig som en våt hund efter
badet, han var viss om att hafva hört orätt.

»Återtåg utefter hela linjen», morrade den andre.

Löjtnantens min uttryckte inte häpnad, det vore för
litet sagdt, han satt med högra handen liksom nitad vid
hjälmen, medan underkäken slappt föll ned mot bröstet.

»Två hundra döda, tre gånger så många sårade»,
sade stabsofficeren, som om han läst upp en mycket
svår utanläxa, och sedan tillade han. »Jag får be’
löjtnanten vända om till sitt regemente!»

»Jag skulle eljes föreslå öfverbefälhafvaren . . .».

Den andre vinkade med handen till afsked och sprängde

bort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free