- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
13

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En del af ett regementes hsitoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

på något sätt visa sin erkänsla för de ledandes omtanke,
roade man sig med att vid längre ströftåg antända
far-margårdarne i sin väg samt noga se till, att de brunno ned
ordentligt. Man befann sig ju i fiendeland, och när fienden
aldrig visade sig, blef lösen att tillfoga honom så stor skada
som möjligt. Att skilja fåren från getterna föll ingen in,
lika litet som att taga hänsyn till andra nationers
rättigheter. Regeln var att misstro alla, ty Hennes Majestäts
soldater voro retade och krig är och förblir krig.

Det uppror, hvilket tidningarne »där hemma» redan
kungjort som faktiskt, blef slutligen följden af arméns
trägna mödor. Ett par lancierskvadroner föllo i ett bakhåll
och decimerades rätt betänkligt, ett kompani infanteri
togs till fånga två mil från närmaste division och i hvar enda
buske började det smälla, så snart en engelsk uniform visade
sig inom synhåll.

Hade läget förut varit obehagligt blef det med ens
ohållbart. Förstärkningar anlände nästan dagligen, och
ehuru inga bataljer levererades och ingenting annat heller
uträttades, räckte nykomlingarne knappt till att fylla
luckorna. Icke ens med fantasiens hjälp var det möjlig-t
att likna detta krig vid något förut sedt eller kändt, och
armén hemsöktes af en högst ovanlig retlighet. Officerarne
snäste sina underordnade, och manskapet mumlade fula ord
vid hvarje anledning, och att sådana ej fattades, därom drog
fienden outtröttligt försorg, fastän han på samma gång
var klok nog att aldrig visa sig.

Efter nio otroligt långa veckor slog ändtligen
befrielsens timme. Uppbrottsorder gafs, armén koncentrerades
och hela den stora massan dirigerades i en viss riktning.
Just som rörelserna börjades, gick blixtsnabbt en nyhet
från mun till mun, från led till led. Officerarne hviskade
och smålogo, soldaterna lutade sig flinande mot hvarandra
och plötsligt brusade hurraropen oemotståndligt mot skyn.
Cronje, Afrikas lejon, är tillfångatagen, en stor seger har
vunnits långt norrut: Lefve änkan, lefve gamla Bob! Den
minste trumslagarpojke kände sig för ögonblicket i stånd
till de största hjältedater och stormande stridslust lästes
i hvarje mans ögon. Regementena inväntade knappt
kommandoorden, de satte sig i gång mot den förbannade
floden, vid hvars strand så många af deras tappra kamrater

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free