- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
57

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Under återtåget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

omkring hindrade honom att se något och misslynt
fortsatte han sin för en kort stund afbrutna ridt.

»Raska på där!» sade kärf t den kort växte af de båda
boerna.

Löjtnanten blef stött öfver det barska tilltalet och
vände sig halft om för att utmanande möta hans mörka
blick.

Boern uthärdade hans högdragna granskning utan
att ändra en min, men, när löjtnanten visade stor lust
att hålla in sin häst i stället för att öka takten, tillade
han hotfullt:

»Raska på, sade jag.»

»Och om det inte faller mig in att lyda, hvad ämnar
ni då företaga er?»

Boern styrde upp sin häst bredvid honom och sade
mellan sina hårdt sammanbitna tänder.

»För tre månader sedan ägde min far fyra söner, nu
har han blott två kvar. Hvar de bägge andra finnas,
vet ingen.» Han gjorde ett kort uppehåll och fortsatte
sedan: »Ifall ni ger mig anledning att jaga en kula genom
ert hufvud, skall jag blifva er mycket tacksam.» Och
för att riktigt gifva eftertryck åt sina ord, spände han
hanen på sitt gevär.

Löjtnanten sväljde sin harm och sporrade hästen.
Han insåg, att han misstagit sig betydligt på somliga af
fienderna. Troligen funnos bland dem en hel del, hvilka
likt mannen bredvid, menade sig hafva en enskild hämnd
att utkräfva, och att åtminstone denne ej skulle tveka,
det sade hans dystra ansiktsuttryck. Den unge löjtnanten
gaf vika för nödvändigheten och lät sin springare falla in
i ett kort galopp, som hastigt närmade honom till vagnarne.

Flere timmar å rad fortsattes den ansträngande ridten,
utan att någon synbar anledning därtill upptäcktes.
Färden gick alltjämt mellan de vågformiga kullarne, hvilka
stängde blicken inne på en trång omkrets, och hvar gång
fångarne inbillade sig, att de skulle komma ut på en större
slätt, spärrades synranden på ungefär en mils afstånd
af en ny höjd. Vid middagstiden gjordes en kort rast vid
en liten, nästan uttorkad ström och några vattenmeloner
togos fram. Boerna, af hvilka blott ett trettiotal funnos
samlade, skalade snabbt de stora, saftiga frukterna, slukade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free