Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Under återtåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marschkolonnen uppför slootens sluttning och befann sig snart ute på
karoon, som ändlös sträckte sig åt alla sidor. Först nu
märktes hvilket ansenligt vägstycke, som tillryggalagts sedan
uppbrottet. Af de vågformiga kullarna, bland hvilka
truppen från morgonen till middagen tågat fram, syntes
ingenting, alla redo på den milsvida slätten, öfver hvars
jämna yta tvänne kopjer bredvid hvarandra skugglikt
höjde sig längst borta i nordväst.
Trogen sin föresats att draga största möjliga nytta
af fångenskapen, lämnade löjtnant Kennedy ingen enda
detalj ur sikte. Tågordningen intresserade honom ej,
men boernas bevakningstjänst så mycket mer. Han hade
hört för många ypperliga historier om deras sömniga lojhet
för att kunna annat än beundra den kloka beräkning,
hvarmed åtminstone denna styrka begagnade sitt ringa antal
till att öfverallt omgifva sig med en gördel af vaksamma ögon.
Ett par mil före, på sidorna och bakom dem syntes
patrullerna glida genom landskapet, utan att förlora afstånden eller
komma för långt fram. Trots den i hans ögon fördömliga
jämnlikheten var det uppenbart att en vilja ledde det hela
och att alla gärna lydde.
Farten ökades efter hand och oaktadt en hel dagsridt
föreföllo de små boerhästarne lika lifliga, under det att de
engelska springarne började snubbla och hängde med sina
hufvuden.
Ett trolskt skimmer låg öfver den röda, sparsamt
beväxta karoon; kopjernas spetsar glänste som belysta af en
eld bakom dem, medan deras i skuggan liggande sidor
färgades röd violetta.
Den fångne officern red fram till dragonerna och höll
sig en stund bredvid dem. Men deras sorglösa prat med de
af bevakningen, som kände engelska språket, retade honom
endast och han vände snart om för att rida bredvid vagnen,
där hans sjuke kamrat i yrsel fantiserade om strid och
blodutgjutelse. Allt denna dag förenade sig att göra honom
nedstämd och bitter till sinnes.
Den unge löjtnanten såg drömmande ut öfver slättens
enformigt röda sandyta, där de torra, spröda karoobuskarne
med långa mellanrum stucko upp ur marken, blandade
med en och annan mjölkbuskes tvinsjukt bleka skott.
Underliga tankar föddes i hans hjärna och han tvingades att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
