- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
68

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Under återtåget - IV. Krig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

uppbjuda hela sin viljekraft för att hålla dem på afstånd,
och likväl lyckades det ej helt och hållet. Han gjorde
medgifvanden, för hvilka han ett par dagar förut skulle
blygts, och han blef förbittrad öfver hvad han kallade »en
fördömd svaghet». Men nu, när han betraktade de
omgifvande männen med helt andra blickar, kunde han ej annat
än förbanna den plikt, som bjöd honom hata och förfölja
medmänniskor, ja, till och med döda dem, när utsikt gafs
därtill.

Han höll tvärt inne sin häst och skakade hufvudet,
som om han aflägsnat något från sig. Så spände han ut
bröstet, drog ett djupt andedrag och satte åter i gång,
han hade fast beslutat att icke tänka. Och hvarför skulle
han ej göra som alla andra, hvilka föredraga att lefva lifvet,
sådant det nu en gång är, det blifver i alla händelser
bekvämare än att grubbla öfver dess ändamål. Han trodde, att
han valt klokt, ty han ville icke förneka det förflutna och
än mindre ämnade han sätta sin framtid på spel för griller,
som känslostämningar väckt, stämningar, hvilka skulle dö
bort, när han hunnit tillbaka på sin rätta plats.

KAP. IV.
Krig.

Med den här farten hinna vi före solnedgången till
Koopmans »kraal», sade fältkornetten.

»Skola vi rasta där eller genast draga vidare?»
frågade van Gracht, som red vid hans sida och hvars
befattning ungefär tycktes motsvara en underofficers.

»Jag vet inte ännu, vi få se.» Van der Nath reste
sig i stigbyglarne och utstötte en af de gälla hvisslingarne,
som hördes vida omkring.

Så fort ljudet däraf skurit genom luften, skilde sig en
man från vänstra sidopatrullen och kom i karriär fram till
honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free