- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
99

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Fäktningen vid Koopmans kraal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

hade ingifvit engelsmännen den fullt riktiga föreställningen,
att boernas motståndslust ändtligen brutits. De förberedde
omsorgsfullt sin sista anfallsstöt, då kampen på nytt
blossade upp. De antogo, att detta var det slutliga,
förtviflade försöket och dröjde tills vidare kvar i sina ställningar,
de ville ej göra segern mer dyrköpt än nödigt var.

Striden blef på nytt stående, angriparne gjorde till och
med en kort paus liksom för att hämta krafter till de
kommande ansträngningarne, de frågade sig tydligen efter
orsaken till den snabbeld, som vräkte en hel orkan af bly ut
öfver karoon. Boernas många småknep var något, som
hvarje engelsk befälhafvare ansåg sig skyldig att alltid taga
med i beräkningen. Att deras eld Saktat af en stund var
nog en af deras vanliga krigslister, de ville narra
motståndaren att blotta sig och göra ett för tidigt angrepp, men
han ansåg sig kunna vänta, ännu dröjde det en halftimme
till solnedgången. Och högst förnöjd öfver att ej hafva
låtit lura sig, sände bataljonschefen ut en ny order, som
upphäfde hans föregående.

Pustande och flåsande låg Zimmer på marken bredvid
fältkornetten, han hade utfört ett dagsverke, som kräfde
betydligt mer än vanliga människokrafter. Efter en ridt, som
kostat honom hans goda häst, hade de tre spejarne nått
slooten och nästan kommit rätt in bland den på dess botten
lägrade bataljonen. Att kasta om hästarne och storma
bort mot kopjerna i norr var ett ögonblicks verk och när
deras förvåning öfver att helskinnade hafva sluppit undan
lagt sig, började de sins emellan fråga, hvarför de ej blifvit
beskjutna. Nästa fråga blef, hur det skulle gå för deras
vänner, som marscherade bakom dem. Att något borde göras,
hade de klart för sig, ty det var ej svårt att fatta, att fienden
lämnat dem oanstastade i förhoppning om en bättre fångst.
Hur de skulle förhålla sig, visste de ej ännu, de redo för
lifvet och nådde de båda kopjerna en timme innan van der
Nath med sin trupp anlände till det ställe, där han funnit
återtågsvägen stängd.

Vid den närmaste kopjens fot stupade Zimmers häst.
Den ansågs för ett uthålligt djur och störtandet blef en
fullständig öfverraskning för ryttaren, som följde honom i
fallet och därvid erhöll flera skråmor och stötar. Men han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abroffer/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free