- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
155

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. I ett eröfradt land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

förde kriget med sig till de glest liggande gårdarne, där blott
kvinnor, barn och gubbar bodde kvar. All verksamhet låg
nere, hvad skulle landets inbyggare väl företaga sig och hvem
ville eller kunde göra något under de osäkra förhållandena?
Som en järnbana gick genom distriktets västligaste del,
befunno människorna sig alltid under fiendens ögon och en
tung hand hvilade öfver de kvarblifna. En dyster modlöshet
hade lagt sig öfver alla, männen tego, kvinnorna följde deras
exempel, barnens lekar upphörde och lifvet gled fram i nya,
ovana spår, var ej allt redan förbi? Och först och sist var
det klokt att söka bekämpa en fiende, som alltjämt hämtade
nya trupper från England, från kolonierna och världens
alla hörn, medan hvarje man, som stupade på motsidan var
en familjeförsörjare mindre?

Som en jämn, aldrig sinande ström hade de kvarblifna
dag efter dag sett ett ändlöst tåg af infanteri, kavalleri,
artilleri, sjukvårds- och ingeniörstrupper draga norrut. Det
gafs hvarken början eller slut därpå, kolonnerna räckte
milslånga sträckor och skramlet af kanoner och proviantforor
upphörde aldrig att ljuda. Strömmen växte till en mäktig
flod, som börjat flöda för redan ett år sedan och som syntes
i stånd att rinna tio år ännu.

Bakom sina fönsterrutor"åskådade van der Nath dessa
jätterustningar, och bakom andra rutor sutto andra män och
blickade ut med ögon vidgade af häpen undran. De
frågade sig tysta, hur det varit dem möjligt att stå emot
dylika kraftyttringar af en nation, som stolt kallade sig
världens främsta, och de blefvo ängsliga och modlösa, när
de ständigt hörde dessa sexsiffriga tal tutas i sina öron och
då de jämförde sitt ringa antal med fiendens oerhörda massor.
De visste, att liknande strömmar på andra vägar vältrade
at samma håll och deras hjärtan drogos ihop af smärta, när
det skrattande sades, att nu skulle det sista motståndet krossas
där uppe i norden. Gamle män gräto med sina hustrur och
döttrar, när rykten om fiendens segrar sent omsider nådde
dem, de gräto öfver sina biblar och bådo med brinnande
ifver om en enda hoppets ljusning -— och alltjämt ingenting
annat än dessa telegram om vunna bataljer bland republikens
berg och deras sista arméers fullständiga tillintetgörelse.
De sänkte sina trötta hufvuden, de slöto sina rödgråtna ögon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free