- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
165

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. I ett eröfradt land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

karlen, att officern med äckel vände sig bort för att slippa se
honom.

»Det ni begär är helt enkelt omöjligt.» Majoren
pekade mot dörren. »Ni kan gå.»

»En sak till, herr major», ljöd det fortfarande lika
inställsamt och undfallande, »en sak, blott ett ord!»

»Fort då, jag har ondt om tid.»

»Hvad betalar ni den, som lämnar upplysningar om
hvar åtta af boernas kanoner med tillhörande ammunition
äro gömda?»

»Vet ni något, karl, så ut med språket!»

»Hm!» Blenkins såg ogenomtränglig ut.

»Hur mycket begär ni?» Officern darrade af nervös
ifver, ett dylikt beslag skulle medföra oberäkneliga fördelar
och öppnade dessutom synvidder, hvilka det ej var lätt att
genast öfverblicka.

»Blenkins iakttog honom småleende, och då han såg,
hvilken verkan hans ord gjort, beslöt han att än mer öka den.

»Hvad tror herr majoren de Vlies har för anledning att
andra gången på en månad kasta sig mellan de engelska
arméerna och rikta en stöt åt detta håll, he?»

»Ni säger något, karl. Hvad tror ni själf.»

»Kanonerna.»

»Och ni begär för er . . . hm . . . för er upplysning?»

»Jag föredrager, att herr majoren nämner en summa.»

»Hm, låt mig tänka.»

»De Vlies har namn om sig att vara rask i vändningarna.

Majoren nämnde ett siffertal och Blenkins inskränkte
sig till att beklagande skaka sitt hufvud. Majoren ökade
på ett par gånger och lämnade slutligen, till hvad värde det
hafva kunde, en skriftlig förbindelse att betala mr S.
Blenkins f. d. skollärare, så och så många pund sterling för en
underrättelse, hvars värde dock majoren förbehöll sig att
få bestämma. Han motiverade sitt egenmäktiga
förfaringssätt med den brådska, företaget kräfde samt den brist
på trupper, som tillfälligtvis rådde inom distriktet.

»Nu är ni väl nöjd?» sade han belåtet skrattande,
sedan dessa formaliteter blifvit undangjorda.

»Jag beklagar, att jag måste svara nej.» Och då
majoren visade en lätt förklarlig otålighet häröfver, tillade
Blenkins. »Tyvärr nödgas jag återkomma till utgångspunkten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free