- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
181

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. I ett eröfradt land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i6i

planlösa skjutande kunde blifva, och tystnaden och mörkret
härskade åter.

Alla lyssnade för att söka fatta det, som tilldragit sig.
men ingenting hördes. Då brakade det löst från
kaktusdungen och soldaterna började, smittade af exemplet,
bränna af sina patroner. Och lika plötsligt, som oväsendet
börjat på nytt, slutade det igen. Det var en hemsk natt denna,
och nästa dag hviskades det om, att det inte precis varit
fientliga kulor, som läkaren plockade ur två sårade. Det
hade blifvit alldeles tyst och mörkret kändes som något
ohyggligt tryckande, då ingen visste, hvartill skjutandet
tjänat. En tidrymd, som alla anslogo till minst en
halftimme, men som i verkligheten utgjorde ett par minuter,
förflöt, och sedan föllo nya skott borta ifrån kopjen.

Ett jämmerrop ljöd långt ute på slätten, vildt och
skärande trängde det genom luften, så var det ånyo tyst. Men
soldaterna, som nu hunnit sansa sig, blefvo helt upplifvade
däraf, det var verkligen någon, som sökt smyga förbi deras
linie; de togo kallblodigt sikte och sände några kulor i
riktning ditåt.

Ett nytt jämmerskri, klapprande från hästhofvar och
en duns mot marken hördes tydligt. Och liksom för att
bringa ljus i detta virrvarr kastade månen mellan några
orediga molnflikar, som långsamt drefvo norrut, ett par
strålar ned till jorden under sig.

Tvänne skuggor rörde sig snabbt därute kring ett
föremål på marken.

Soldaterna hade uppfattat ställningen, gevären
smattrade åter och korporalen vid kopjen berättade följande
morgon, att han hört en bruten gossröst stöna: »hälsa far,
Simeon!»

Nya skott föllo, skuggorna därute blandades, vacklade
som vansinniga åt sidorna, förvandlades, till en hvilken äfven
den gjorde en hop lustiga piruetter för att slutligen tröttna
på leken och försvinna. I detsamma gömde månen sig
bakom ett svart moln och skjutandet fortsattes ej.

Utefter hela linien var uppmärksamheten spänd till
det yttersta, och fyrtio pekfingrar hvilade förväntansfullt
på motsvarande trycken, men icke ett ljud angaf ett lefvande
väsens närvaro. Tio minuter räckte spänningen, sedan
domnade den bort och karlarne kröpo ned i sina gömställen, hälf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free