- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
184

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. En af dem, som förstå att begagna makten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

så fort han fått se mannen, som bullrande trädde in och
räckt fram sin hand för att trycka hans. Nu sjönk armen
långsamt ned utefter sidan och en aning om något förfärligt
slog emot honom. Men han var ej den, som böjde sig för
stormens första anlopp, brusade det än aldrig så högt.
han pekade på dörren och sade kort:
»Ut. .. gå!»

»Ja, när jag sagt hvad jag ämnar. Kommer du ihåg,
när jag stod nedanför din trappa och ödmjukt bad om litet
mat att stilla min hunger med, kommer du ihåg det, frågar jag?
Du gaf mig att äta, men som man ger en hund ett ben, och
du stängde din dörr och lät mig sitta ute där på stenarne
och tugga er sega biltong med en benhård majskaka till.
Du skänkte mig inte så mycket som en skvätt mjölk, vattnet
i diket var godt nog åt landsstrykaren, tyckte du. Ert
skratt åt mina paltor har jag inte glömt, inte heller att ni
tussade hundarne på mig. Neej du!»

»Det vet jag inte af».

»Jag frågar inte efter, hvad du vet. Du eller dina
kafferpojkar, det kvittar. Jag var trött och utsvulten och
bad om föda och du svarade: »den, som icke vill arbeta,
han skall icke heller äta.» — »Nå, gif mig arbete då», sade
jag. — »Hvad kan en engelsman för något?» frågade du.
— »Jag kan undervisa din son i mitt ädla modersmål»,
svarade jag. » Här står en man, som pejlat lärdomens djupaste
schakter, jag har varit skollärare.» Och då sade du att jag
skulle förblifvit det, och satte mig att arbeta bland kaffrerna,
bland Kams smutsiga, fettglänsande afkomlingar satte du en
fri engelsk medborgare för att vakta dina skabbiga får.
Och för att jag tog en gammal mager höna och litet whisky
ur ditt hörnskåp där, bands jag mellan två hästar och tvingades
att springa elfva mil, innan du släppte mig med en spark.
Just här» — han pekade på sitt veka lif ■— »träffade din
stöfvel och du lämnade mig med löfte, att jag skulle blifva
skjuten som en hund, ifall jag vågade komma tillbaka.»

»Du stal penningar också ...»

»Klan du bevisa det, Abraham van der Nath?»
Blenkins såg sig snabbt omkring för att se, om någon obehörig
fanns i närheten, och då han öfvertygat sig, att de voro
ensamma, hvisslade han triumferande, knäppte med fingrarne
och fortsatte: »Neej du, ingen har sett mig taga dem, det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free