- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
256

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Vid branten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256

vid horisonten, de Vlies’ armé, som flydde för öfvermakten.
Han skuggade med handen för ögonen, och ansträngande
dem till det yttersta blickade han åt väster. Han drog
en djup, lättande suck, där fanns lyckligtvis ännu intet att se,
de hade tid på sig. Han uppmanade Westhuizen att spränga
längre fram och gifva signal, så snart fienden visade sig på
andra sidan, själf tog han af inåt passet.

»Halt. . . hvem där?»

Van der Nath vinkade med handen. Det var äkta
kap-holländska, och fastän tilltalet ljudit så ovänligt som gärna
varit möjligt, smekte det hans öron.

»God vän!» ropade han, glad öfver att ändtligen befinna
sig hos dem, till hvilka han hörde. »God vän!»

En smutsig och trasig karl reste sig bakom ett par stenar
och kom emot honom, men endast för att genast stanna
och öfverraskad utbrista:

» Fältkornetten?»

»Hvad? Är det du, Josef Flick?»

Karlen räckte honom sin hand, en hård, solkig näfve,
och van der Nath fattade den så ömt, som om han rört vid
en bräcklig dyrbarhet. Han var hos de sina, allt det gamla
slog honom till mötes och det, som låg emellan, var förgätet
— en stund. Han lutade,, sig ned och riktade en fråga till
unge Flick.

»Vi utgöra arméns eftertrupp», ljöd svaret, »det är
vår tur.» Och då van der Nath visade en lätt förklarlig
förundran öfver att finna honom så långt bakom kamraterna,
höll han upp sin vänstra arm, som var ombunden med en
blodfläckad trasa. »Sårad», sade han kort.

»Men rida orkar du väl?»

»Här frågas aldrig efter, hvad man orkar eller vill.
Här gäller det att stå eller stupa.»

Den bittra tonen, och den häftiga åtbörd, som
beledsagade orden, sade frågaren mer än han ville veta. Men
han hade ej tid att inhämta några närmare underrättelser.
Han befallde Flick att söka upp de Vlies och för honom
rapportera engelsmännens kringgående rörelser, själf red han
längre fram i passet. Skotten, som föllo sparsamt,
förkunnade, att angreppet lät vänta på sig och det styrkte honom
i hans uppfattning om fiendens afsikter. Han
påskyndade sin häst och nådde efter en stund till ett ställe, där han,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abroffer/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free