- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
267

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Vid branten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

267

dödade det mesta af deras forna jag och pressade fram annat,
hvarpå de eljes ej skulle tänkt. Det var en ny, sämre värld,
hvari han rörde sig, en värld, där allt, som förut gifvit dess
innehåll, var skadligt, och allt som eljes ansågs afskyvärdt,
blef nyttigt, till och med berömligt. Han höjde på axlarne,
hvartill tjänade alltsammans? Hvad var detta för en värld,
där några fås egennytta eller härsklystnad betydde mer än
millioners väl eller ve? Han ensam hade rätt, en kort kamp
för den långa hvilan, mer var hela lifvet icke värdt.

De fyrtio, som fått till sin uppgift att afvärja den första
faran, redo i skridt utefter kullarne, medan människofloben
drusade och larmade nedanför dem.

Efterliggarne hade trängt in på de sista leden och allt
rullade ihop sig till en stor boll, som tycktes studsa fram öfver
markens ojämnheter. I den häjdlösa oordningen
förorsakade det minsta hinder långa uppehåll, ett par stenar,
mot hvilka ett vagnshjul hakat fast, gåfvo anledning
till klagorop eller hotelser från bakomvarande, småsaker,
som eljes skulle rättats på en sekund, växte till svårigheter,
inför hvilka dessa skälfvande händer och virriga hjärnor
gåfvo tappt och bringades till fötviflan.

Där kom en klumpig, fyrhjulig vagn, lastad med möbler
och husgeråd, resterna efter ett välstånd, som kriget
spolierat, när farmen brändes ned. En kvinna, omgifven af
flera barn, satt högst uppe på det tunga lasset, medan
mannen i ångesten för sitt och de sina piskade de tröttkörda
oxarnes sidor blodiga för att tvinga dem fortare fram.
Bakom väsnades en hvithårig gubbe för att tvinga en stelbent
häst, som drog en liten kärra, att släpa sig vidare. Han
sparkade djuret i sidan med sina tunga stöflar, skrek och slog.

Dragaren gjorde en sista, gagnlös ansträngning och
sjönk sedan ihop, oförmögen att resa sig mer. Gubben såg
sig förvirrad omkring, då det inträffade, och när han
ändtligen samlat sina tankar tillräckligt, tog han bössan från
vagnen, lyftade upp ett gråtande barnbarn på hvardera
armen och började med långa steg gå vidare, lämnande allt,
hvad han och sonen ägde, efter sig. På ett smalt, rankigt
fordon, som vaggade likt ett skepp i sjögång, syntes en
medelålders kvinna, omringad af ett dussin jämrande barn,
hvilka klängde sig fast vid hennes klädning. Den minste,
knappt ett år gammal, låg vid det bara bröstet, de andra kröpo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 1 08:57:48 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/abroffer/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free