Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. De mortuis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
tade af de ändlösa marscherna begärde soldaterna blott
«.tt få slåss; de anade kopjens bestämmelse: att hindra
dem, att draga ut på tiden, och lyckades männen
därborta, återstod blott att börja om igen . . . att börja och
■aldrig tillåtas sluta. Befäl och manskap hade insett
•hvad som stod på spel, och en order om vidare
framryckning var knappt gifven, förrän infanteristerna rusade upp
■och störtade mot kopjen.
Hurrande och skränande stormade den långa,
bug-tande linien öfver slätten, här och hvar lämnande en sårad
■eller död bakom sig i gräset. Var det värdigt engelska
soldater att låta en handfull män uppehålla det sexdubbla
antalet och rycka deras mödors lön från dem! Det var
■onödigt att tänka på ett svar, framåt!
Flämtande, genomsvettiga och andlösa tumlade
karlarne ned på marken åttahundra meter från kopjen och
började genast bränna af sina patroner. Hurra! . . . ett
mångstämmigt,- hånande glädjerop rullade bort till
försvararne, som ej frågade efter anledningen därtill, tre
.■granater hade nästan samtidigt kreverat bland stenarne,
fem man sletos bokstafligen sönder och en lång sträcka
-af de i hast uppförda förskansningarna rasade. Några
sårade kröpo kvidande mot toppen för att komma undan
projektilhaglet, som piskade själfva stenarne i stycken,
men gevärskulorna nådde dem och de stupade den ene
•efter den andre.
Det blef otänkbart att hålla sig kvar i den mördande
■elden, återstod blott att gömma sig på kopjens norra sida.
Van der Nath vinkade åt karlarne att ändra läge så godt
de kunde det, och krypande på alla fyra, smygande ned
i fördjupningar och hål, drogo de sig undan. Många
Voro redan sårade och den nödtvungna förflyttningen till
■en mer skyddad position kostade tre man lifvet.
Granaterna slogo utan uppehåll ned mellan stenarne, kastade
dem om hvarandra och orsakade flera ras, grus och
skärf-vor flögo åt alla håll, på två ställen ångade marken af blod
som golfvet i ett slakteri. Under tiden smattrade
in-fanteristernas kulor som hagel mot klipporna.
Kopjens försvarare decimerades på fem minuter till
sextio man, men ingen tycktes tänka på att gifva vika.
-Alla visste, hur mycket som berodde på deras uthållighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
