Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvarför jag är s. k. absolutist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
största möjliga effekt kunna påverka den att göra sig
urarfva i fråga om den tyranniska dryckesseden.
Invändningarna mot den s. k. absolutistiska
ståndpunkten äro många. Jag ämnar ej här försöka upptaga dem
alla, men några af dem vill jag helt kort beröra.
Den stora hufvudinvändningen, som i otaliga
variationer upprepats, är naturligtvis den, som tyckes så
oemotsäglig: »jag vill häfda min frihet, jag vill icke låta binda
mig genom odrägliga lagbud». Denna invändning har i
all sin skenbara styrka i detta sammanhang det stora
felet, att den alls icke träffar den s. k. absolutism, som
jag förordat. Jag har alltigenom talat om frivillig
absolutism och har ej yttrat ett ord om tvångsabsolutism och
förbudslagstiftning; den sidan af nykterhetsfrågan
ligger utanför mitt ämne. Om den saken vill jag blott i
förbigående såsom min enskilda mening säga: — frågan
är ofantligt svårlöst och invecklad, hvilket förvisso
kommer att klart lysa i ögonen, då nykterhetskommitténs
utredning en gång föreligger. Jag är därför ej beredd att
taga afgjord ståndpunkt i den frågan förr än jag mera
allsidigt är i stånd att öfverblicka den. Men på samma
gång står det alldeles klart för mig, att en stor del af
de motskäl, som upptornas emot en lagstiftning i antydd
riktning, har stark bismak af »de obotfärdigas förhinder».
Hvarje god medborgare får och vill för det helas väl finna
sig i åtskilligt, som kännes såsom skrankor för den
enskildes frihet. Tänk t. ex. på förbuden i fråga om opium,
morfin m. m. eller på gällande lotteriförbud o. d.
Något i och för sig orimligt eller någon absurditet ligger
således icke i en förbudslagstiftning, lika litet som någon
det fria folket ovärdig träldom, därest det fria folket
själft på lagens väg ålägger sig sådan själfbegränsning.
Och detta allraminst, om denna väg skulle befinnas vara
den enda till verklig frigörelse för hela vårt folk ur bojor,
i hvilka vi genom sekler varit bundna. — Detta sagdt
mera i förbigående.
Men till dem, som gentemot all absolutism invända: »Jag
vill häfda min frihet», och då med en något för snabb
slutledningskonst taga för gifvet, att detta är liktydigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
