Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN Förord och inledning - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundlagt Rysslands snart derefter visade hätskhet
mot Sverige. Men han kunde omöjligt förmå sig att
fatta det slags förnuftiga, som stod i rak motsats till
kristendomens föreskrifter; han ville ej vinna en fördel
med dåliga medel och förvandla äktenskapets
betydelse till en statsaffär. Detta drag ställer imellertid
den moraliska och politiska mannen i hvar sin dager
och intygar, att statsklokheten ej der var att påräkna.
Och denna felande egenskap, jemte det lågande
begäret att, i likhet med våra stora Gustaver och
Carlar, förvärfva sig ett lysande namn i tideböckerna,
förorsakade, att Sverige snart blef inveckladt uti det
mest hotande krig med alla sina grannar.
Tung hvilade ödets hand öfver vårt land.
Långsamt men hotande laddade sig digra åskmoln på
Sveriges politiska himmel; hvarje stund tycktes dessa
skyar vara färdiga att med sin allt förstörande eld
falla öfver och begrafva oss. Den allmänna reform i
tänkesättet, som var en följd af franska revolutionen,
hade äfven hunnit meddela sig åt mången svensk;
man hade af det vackra exemplet i vester, der
menniskorätt och frihet båda som bäst firade sina segrar
på förtryckets ruiner, kommit att tro på den
sanningen, att, när ett folk förglömmer utkräfva sina
medborgerliga fordringar, så förgäter det ock att uppfylla sina
medborgerliga förbindelser. I stället att nu förena
svenska och franska nationerna med hvarandra, förena oss
med detta ridderliga folk, som nyss förut visat det
öfriga Europa vägen och medlet till politisk frihet; i
stället uppoffrades de svenska sympathierna för
Frankrike åt en personlig nyck hos makten. Följden af
denna halsstarrighet hos regenten och eftergifvenhet
hos folket blef en krigsförklaring mot Frankrike, af
hvilken strid vi åtminstone ej hade några fördelar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
