Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE AFDELNINGEN - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skriftställarebana. Hans ofta upprepade förklaring: att
ordets frihet är tankans välde, är en vacker devis
på hans blanka riddaresköld. Att han genom denna
sin obegränsade kärlek till offentligheten och i följd
af sitt eget samvetes renhet kom att öfverträda
brukets fordringar och åskådliggöra tankar och gerningar,
som ännu tillhörde tystnaden och mörkret, — var
mindre ett fel än en brist på förmåga att böja sig
under en lag, synbarligen tillyxad af enfalden och
skuggräddslan. Skriftvexlingen mellan Adlersparre och
hof-canzleren Zibet i anledning af indragningen af ett
Bihang till Läsning i Blandade Ämnen, utgör lika
mycket en lefvande målning af det tryckfrihetstvång, som
år 1802 rufvade öfver Sverige, som ett tydligt bevis,
att utgifvaren till den åtalade skriften just var rätta
mannen att protestera mot olämpligheten af sådana
regeringsåtgärder. Det var en uppsats om
»Souveräniteten», som i nämnde bihang hade föranledt
seqvestern och dessutom mycket uppretat vederbörande. I
ett bref till Adlersparre af den 23 Juni 1802 yttrar
Zibet: »att renlärigheten af afhandlingen bestrider jag
alldeles icke; men den torde vara fattelig för få
läsare och följaktligen kunna missleda många. Politiska
metafysiken, som säkert verkar mera ondt än godt,
har lyckligtvis kommit ur mode. Att ånyo göra den
till ett träto-ämne blefve likaså litet gagneligt som
det företag, att genom frågor och erinringar om adelns
bestämmelse uppväcka en nästan glömd syskontvist
emellan stånd, dem sämjan bör förena. Vore
afhandlingen om Förnuftsmoralen (ett annat stycke i nämnde
bihang) icke en satir, så vore den afskyvärd. Men
är väl stämpeln af skämt nog synlig?» o. s. v. På
dessa halfva försök att försvara en sjuk, eller rättare
dålig sak genmälte utgifvaren bland annat: »I den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
