- Project Runeberg -  1809 års revolution och dess män. Tidstaflor / Del 1 /
138

(1849) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FJERDE AFDELNINGEN - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Af de många egenskaper, som fördelaktigast
karakteriserar svenska folket, är troligen ej någon mer
framstående än det medfödda, ofta besjungna
hjeltemodet. Det har aldrig skönare och bestämdare
framlyst, än när motståndet varit som envisast och
kännbarast samt lyckans ernående som tvetydigast.
Liksom fjädern antager mera spänstighet och styrka, i
samma mån som den sammantränges, så har ock detta
mod varit oemotståndligast, när hindren för dess fria
utveckling varit som envisast, varit som mest
tryckande och begränsande. Då den store Gustaf Adolf
stupade, var svenska hären utmattad och
tillbakaträngd; den skulle, efter all sannolikhet, dukat under,
om icke underrättelsen om hjeltens död, på samma
gång den uppväckte det bortdomnade modet och
uppmanade till underverk, profeterade att undergången
var oundviklig. Det var detta till det yttersta drifna
motstånd hos fienden, som allena var mäktigt att
concentrera svenska stridskrafterna och drifva dem fram,
att, efter vanan, vinna eller förlora allt. Vi känna
med stolthet, huru det svenska modet vid detta
tillfälle, liksom vid så många dylika afgörande,
försvarade sin hufvudpassion: att blifva stort, alltsom
motståndet tillväxte, för att slutligen öfvervinna det.

Kanske har dock aldrig det nordiska
hjeltebegäret sublimare och med mera resignation gifvit sig
till spillo, underkastat sig omständigheterna tåligare
än i sista finska kriget. Det är sannt, att finska
folket i denna strid icke eftergaf hvad krigshistorien
eger mest beundransvärdt att framvisa; men denna
nation slogs för sitt fädernesland, sin frihet, sin
medborgerlighet, sina minnen och sin ära, då deremot
Svenskarne gingo undergången till mötes, för att
troget uppfylla den godtyckliga viljan hos en despot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aca1809rev/1/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free