- Project Runeberg -  1809 års revolution och dess män. Tidstaflor / Del 1 /
161

(1849) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FJERDE AFDELNINGEN - IV.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men det var ej allenast inom de lägre graderna
som denna skandal uppväckte förtrytelse, äfven högt
uppsatta personer och som stodo konungens ynnest
nära, kunde ej stillatigande vara vittne till dessa
uppträden, föranledda af den ursinnigaste orättvisa,
som ej en gång gaf offren för den kungliga ilskan
tillstånd att rättfärdiga sig, och hvarom ett bref från
general Suremain af den 7 November 1808
närmare upplyser: »Les lettres de Stockholm n’osent
exprimer tout le mécontentement qui y regne! Je sais
qu’il est très grand et que l’affaire des gardes a
produit la plus vive sensation. Le Roi n’a pas voulu
consentir au conseil de gerre demandé par les différens
chefs. Les drapeaux ont fini par être livrés après
beaucoup de pourparlers: c’est votre regiment, dit on
qui a fait le plus de résistance.»[1]

Adlercreutz, ehuru af ett lifligt temperament,
hade dock alltför mycken urskiljning att kasta sig i
företag, der allt berodde af en lyckträff. Så blef han
väl afvetande af Februari-conspirationen, men ingen
deltagare i den. Han var ej af dem, som stanna vid
halfgjordt arbete, kasta ut planer och låta dem
förfalla. Han kunde lika litet bli en tumlare i det
politiska farvattnet, som en guldfisk deri att blänka på
ytan. Till djupet ville han gå med den sak, som
tillvann sig hans sympathier, och, sedan föresatsen
var fattad, skulle det fordrats en Gud att rubba
den. Hvad han ville utföra, måste ock utföras med
rena händer, så föreskref hans riddaresinne, och han
tiggde ej lyckan om dess nådegunst. Lycksökare
kunde således aldrig inspinna honom i sina nät eller
draga honom in i hvirfveln af sin konst. Han


[1] Meddeladt af ryttmästaren m. m. grefve M. Björnstjerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aca1809rev/1/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free