- Project Runeberg -  1809 års revolution och dess män. Tidstaflor / Del 1 /
172

(1849) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FEMTE AFDELNINGEN - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Han: »Just det kallar jag det olyckliga steget.
Jag borde arrestera er.»

Jag: »Herr baron torde besinna sig, innan ett
sädant steg vidtages. Vår sak är fosterlandets.»

Han: »Följ mig till Uddevalla, så få vi talas vid.»

Jag följde dit. Posses uppsyn blef allt mörkare,
under ett oupphörligt ogillande af företaget, hvilket
han ansåg hafva bordt börjas i Stockholm, men
särdeles med afseende på Adlersparres person, om
hvilken han yttrade: »att han vore en jacobin, en
lycksökare, som vidtagit detta steg, endast för att svänga
sig upp, och att han (Posse) skulle vara på vår sida,
om vi hade en annan chef.» Dessa förolämpande
uttryck satte mitt unga blod i häftigt omlopp, och jag
svarade: »att jag ej vore kommen för att negociera
med herr baron och ännu mindre att höra sårande
omdömen öfver min chef. Min beskickning innefattar
egentligen endast en attention mot herr baron,
hvartill öfverste-löjtnant Adlersparre låtit öfvertala sig. Vi
hafva kastat första stenen, och vi få sjelfva försvara
det. Farväl, herr baron! jag förmodar, att intet vidare
hinder möter mitt återvändande till Carlstad?»

Utan att svara ett ord, lemnade Posse rummet,
hvarvid jag fick några minuters samtal med hans
adjutant Boij, min ungdomsvän och fordna
kadettkamrat. Vi voro snart ense om företaget, då jag
erfor hur lifvad och bestämd han var för detsamma,
och om hvars utgång han hyste helt andra tankar
än Posse, med hvilken han lofvade mig att ännu en
gång rådpläga i ämnet. Sedan detta samtal egt rum,
återkom Posse mer lugn och foglig. Han yttrade då:
»Ni får återvända till Carlstad. Säg Adlersparre, att
jag ej kan lofva att vara för — men att jag ej skall
vara emot honom.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aca1809rev/1/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free