- Project Runeberg -  1809 års revolution och dess män. Tidstaflor / Del 2 /
28

(1849) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN - V.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtalsämne, än han gjorde. Ändtligen ankom hans
adjutant, dåvarande kornetten vid Westgötha cavalleri,
nuvarande landshöfdingen m. m. baron Palmstjerna
med underrättelse, att trupperna voro vid tullporten. I
detta ögonblick fästade jag hela min uppmärksamhet
på Adlersparres anletsdrag, för att utforska om detta
budskap skulle i dem göra någon förändring. Jag
kunde ej upptäcka det minsta. Med oförändrad
glädtighet och under vanligt leende yttrade han till
Palmstjerna dessa ord: »Helsa krigskamraterna ifrån mig
och säg dem, att de alltid hafva varit mig kära,
men aldrig hafva de varit välkomna som nu, —
de skola ej länge få vänta på mig.» Palmstjerna
gick och Adlersparre klädde sig genast i uniform, för
att följa efter. Vid utgåendet märkte han, att han
glömt sin sabel, då han vände om och under skratt
och vänlighet yttrade till mig: »Vid ett så högtidligt
tillfälle, som detta, måste man väl hafva sin sabel
vid sidan.» [1].

Civil-autoriteterna i Wermland tycktes under dessa
dagar hafva öfverlemnat sig åt en säkerhet, som icke
förefaller rätt naturlig. Och likväl voro flera af dessa
embetsmyndigheter, af ett nästan blindt adorations-begär,
fastväxta vid det förderfliga regeringssystemet. Inom
några privata kretsar, der Adlersparre alltid var en
efterlängtad och kärkommen gäst, förekommo
understundom politiska samtal, i hvilka han visserligen
deltog, men utan att blotta sin öfvertygelse. Skämt och
infall måste då masquera de idéer, som hvälfde sig
på djupet af hans själ och förorsakade honom så
mången mörk och bitter stund. En afton, berättar


[1] Majoren och riddaren Erik Flachs oss benäget
lemnade berättelse om hans deltagande i 1809 års revolution.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aca1809rev/2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free