Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BILAGOR - Rättelser och tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Tvärtom synes oss herr Järta vid detta tillfälle ganska vist
hafva beräknat, huru otillräckliga för en så ansvarsfull
handlings utförande de erbjudna och till hands varande krafterna i
sjelfva verket voro, och att då man uppträdde för ett helt folks
väl, man åtminstone borde vara så säker om framgång, att
man ej nödgades vika vid lindrigaste påtryckning af en
oförutsedd motgång. Så uppenbart var det tillämnade vågspelet
kändt i hufvudstaden, att det utgjorde samtalsämne på
värdshus; och det skulle blott erfordrats en vanlig patrull från
vakten att bringa revolutionärerne i förderf. Svårigheten att
sätta en gräns för det kungliga godtycket skulle sedermera
blifvit tiodubblad; detta betänkte Järta med en statsmans hela
skarpsinnighet. Kände han med detsamma någon »fruktan»
så hedrar den äfven honom — ty då var det fruktan för
fäderneslandet.» (Sid. 67.)
En deltagare i Februari-konspirationen har om
tilldragelsen sammanskrifvit en omständligare skildring, att om 10 år
offentliggöras. I denna belysning påstås med envishet, att
osämjan mellan Adlersparre och Järta härledde sig derifrån, att en
tredje person dem emellan sprang med sqvaller och lögn, för
att hos båda göra sig intressant och vigtig; äfven att
schismen mellan Skjöldebrand och Järta kom sig deraf, att hvar
och en af dem ville hafva sitt konstitutions-förslag fram, och
att då, under deras sista sammanträde, Järta ur stöfvelskaftet
framdrog sin gömda regeringsform och påyrkade dess
antagande, gick Skjöldebrand förbittrad sin väg.
Sid. 103. Vid de här förekommande uppgifter, rörande
Adlersparres tidigare tjenstemannabana, kan följande tilläggas:
1791 åtföljde ryttmästare Adlersparre generalen bar. G. M. Armfelt,
när denne mönstrade en del af Lifregementet, vid Mosås nära
Örebro. Chefen, hertig Carl var sjelf närvarande. Med
blottadt hufvud gick han, för att, enligt reglementets föreskrift,
öfverlemna rullorna åt general-mönsterherrn, då vid
kulminations-punkten af sitt favoritskap.
Dessa tvenne personers förhållande till hvarandra,
sedermera under tidens lopp, äro märkvärdiga. Tre år efter denna
mönstring lät hertigen anslå mönsterherrns namn, såsom en
riksförrädares, på alla kåkar i riket; och sedan hertigen 1793
brutit sitt, till sin brigad-adjutant Adlersparre gifna löfte om
en majorsplats, hämnades den senare, aderton år derefter,
genom att på Sveriges thron upphöja den förre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
