Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekostnad, — icke vidare måtte åberopa häfd och
laglighet.
Huru rättade Adeln sig efter denna fordran? På
det sätt, att Adeln eftergaf hvad den kunde förlora,
utan att förlora sin förstfödslorätt, att, så till sägandes,
flyta ofvanpå samhället, eller tydligare: den förblef
orubbad i besittningen af sin lycka, om nb. det kan
kallas lycka att ställas på en plats, der man sällan
kan visa sig, utan att framkalla rättvis afund och
välförtjent missbelåtenhet.
Presterskapets deltagande i lagstiftningen är icke
äldre än ifrån katholicismens tid och grundar sig
blott på — usurpation; men detta deltagande
bestod då endast deri, att prelaterna utgjorde en del
af verkställande makten. Ståndets deltagande i
lagstiftande makten började först under den förste Gustaf.
Af alla klassers står Presteståndets interesse i det
mest lösa sambandet med statens. Regeringssättet
må bli huru det vill, så äro presterskapets löner
nästan desamma och ståndet i alla händelser väl
bergadt. Det är således naturligt, att Presteståndet, mer
än något annat, kan äfventyra att närma sig till den
makt — som rår! och de patriotiska dragen af
presterskapets inflytande i riksärenderne äro i hvart och
ett land ganska få. Presterna äro i det hela blott
att anse som embetsmän, och då borde alla andra
af denna klass ega ett lika deltagande. Om man
möjligen kunde supponera någon corruption, så vore
Presteståndet, i anseende till sitt ringa antal vid
representationen, det lättaste af alla stånd att
corrumpera; ty, sedan Finland nu är förloradt, ligger
ståndets pluralitet hos blott några och tjuge ledamöter,
så att en fjerdedel af lagstiftande makten i Sverige
kan i närvarande stund (1809) utöfvas af några och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
