Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjugu prester, hvilka således ega lika mycket att
betyda som det många gånger talrikare
Adelsståndet [1].
1809 års Adels- och Prestestånd syntes genom
en helig men tyst öfverenskommelse »hafva räckt
hvarandra handen uppå» att återförvisa alla propositioner,
som äskade eftergifter och jemkningar i någon
väsendtligare mån. De tycktes hafva föresatt sig att
representera det conservativa elementet under
riksdagen, under förutsättning att de öfriga stånden skulle
framkomma med påståenden, som hade till syfte att
helt och hållet krossa den basis, på hvilken
adelsmannen och presten grundade sin representativa makt.
Detta var en onödig fruktan och förvandlade sjelfva
farhågan till en för landet ganska olycklig
omedgörlighet, såsom t. ex. då inom Bondeståndet med stor
billighet fordrades, att säteri- och frälsehemman,
hvilka, under krigstillstånd äro lika så blottställda för
undergång som krono- och skatte-egendomar, snarare
mer, emedan fienden naturligtvis söker helst det bästa
och vackraste, måste utrusta krigsfolk som öfriga
hemmansegare; att säteri som in- och utsockne måtte
draga lika onus med skattedragaren i bro- och
tingshusbyggnader, fattigstugor och hållstall m. m.; att
säterier måtte åläggas kronoskjutsningar,
inqvarteringar, håll och gästgifvareskjuts, med andra ord lika
befrämja kommunikationerna [2]; eller då frågan väcktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
