Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomtränger och skingrar den. För en stråle af det
ljuset bäfvar mörkret och flyr.
Oss har den ifrågavarande monarken förefallit
såsom en ringa kraft, af händelserna framskuffad och
tvingad att deltaga i stora värfs utförande. Af dessa,
och ej af sig sjelf, har han erhållit ett betydelsefullt
namn.
Uti hans karaktär korsade hvarandra stora fel
och lysande egenskaper. Hans lif har varit en
oupphörlig motsägelse, der last och dygd brottats om
herraväldet utan att efterverlden ännu med säkerhet kan
afgöra, hvem af dem båda blef segrare. Troligast är,
att ingen af dem med full rätt kan säga sig hafva
behållit stridsfältet. Så finna vi honom lättsinnig i
affärer och husliga förhållanden, omgifven af slösande
mätresser och annat löst pack, offrande på skandalens
altare icke allenast sin helsa, sitt rykte, sin
förmögenhet, utan jemväl hvad godtrogenheten hos andra
tillsläppte; så finna vi honom modig och beslutsam,
med roparen i ena handen och den brinnande luntan
i den andra midt i kulregnet och blodbadet, beredd
att förr spränga sitt chefskepp i luften än öfverlemna
det som pris åt en tredubbelt starkare fiende; så se
vi honom skrockfull och spökrädd insnärjd i
ordens-vurmeriets nät[1]; så se vi honom oförsonligt förfölja
[1] I elfva års tid var jag fortfarande Hertigens vän —
jag vågar säga vän, ty hjertats tänkesätt känner ingen
ståndsskilnad, och utom hans så mundteliga som skriftliga
försäkringar derom, säga mina inre känslor det. Utan egen nytta, ty
min vänskap tål ingen smuts, har jag redlig utan förvirrelser
upplyst (!) och tröstat (!) honom, o. s. v. (Boheman till
Jacob De la Gardie). Exc. De la Gardie yttrar sjelf om den
förmenta upplysaren och tröstaren: »Fattig Kopparslagareson
i Jönköping, blef han i hast millionaire, derefter åter bringad
i yttersta fattigdom. Ömsom beskyllad såsom Rosencreutzare,
Illuminat, Revolutionaire, äfven ehuru orättvist, att ha vid
flykten till Varennes stulit Drottn. Maria Antoinettes jouveler,
hvilket dock Gr. Ax. Fersen, som borde och kunde känna
sammanhanget, försäkrat Gr. De la Gardie vara en osanning.
Han (Boheman) var en tid stor favorit hos Hertig Carl (sedan
K. C. XIII) och dess gemål, stiftande i Stockholm en
frimurareloge, kallad hvita Rosen eller Asiatiska Bröderne. Båda
desse Kunglige personer och en mängd andre så Damer och
Herrar af första societeten intogos. K. Gustaf Adolf sjelf var
hardt nära att der ingå (var redan klädd för att begifva sig
dit), då Boheman blef anklagad, att, styrd af gamle Prins
Carl af Hessen och Danska Hofvet, vilja tillställa en
revolution i Sverige. Alla dess papper togos och ehuru deruti ej
fanns något mot Staten, Konungen eller Regeringen, fördes
han under fängslig bevakning till Helsingör. Grefvarne af
Ugglas, Carl Mörner och Baron W. Bennet voro isynnerhet
B—ns ovänner; alla 3 fruktade det inflytande han kunde få
hos de kunglige.--Grefve De la Gardie ansåg Boheman
för en man af inskränkt förstånd och föga kunskaper i allt
utom Frimureriet, deri han egde de största, Grefven funnit
hos någon. (H. Exc. Grefve Jacob De la Gardies
»Mortalitetsbok» på Löberöd.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/acatidstav/1/0021.html
