- Project Runeberg -  1809 och 1810. Tidstaflor / Del 1 /
76

(1850) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämda de sist förflutna åren, sedan den kännedom
de genom eget lidande redan derom egt, sålunda är
bestyrkt och fördubblad, sedan vi nu sett en sann
och rörande teckning af det ursinnigaste begär att
bereda ett lands undergång, som häfderna kunna
uppvisa; så förutsätter jag, att intrycken deraf måste
vara starka och blifva varaktiga. — Verkningarne af
dessa intryck måste blifva, att hos Rikets Lagstiftare
väcka farhåga för dessa förstörande grundsatsers
fortfarande verkan. Jag förutsätter äfven, att de herrar
och män, som nu hafva Sveriges öde i sina händer,
ej endast fästa ögat vid ögonblickets våda, utan äfven
vid de faror, som hota kommande åldrar och slägter.
Man har att vänta af deras vishet och mod, ej
allenast att den hand, som till Sveriges förstöring
omfattat Sveriges spira för alla tider göres maktlös: man
har att vänta af deras blickar på kommande tidhvarf,
att Svenske mäns välfärd ej lemnas till rof åt en
hämdelystnad och förföljelse-anda, som går i arf från
fader till son. Utan denna vidt utsträckta omtanka
skulle våra hemmavarande medbröder ej hafva skäl, att
gifva oss bifall och tacksamhet: utan den skulle de,
som beredt Riksens Ständer tillfället att
sammankomma, ångra sin åtgärd; utan den skulle kommande
slägten, inom Sveriges landamären, begråta den
obetänksamma svagheten hos sina förfäder, att försaka
en frälsning, som ej fullföljdes, ej befästades. — Men
jag är långt ifrån att befara denna svaghet, denna
kortsynthet i våra ödens bestämmande. Jag väntar
tvärtom, med den största tillförsigt, allt af mina
medbröders välvilja, sinnesstyrka och mod. Jag förutser
med den lifligaste glädje, att Sveriges nu församlade
lagstiftare skola med sin kraft och vishet bereda ljus
öfver våra mörka och hotande öden. — En fara står

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:56:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acatidstav/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free