Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statens utgifter och försvarsverk i proportion af
eganderätten i samhället. Emot detta i sakens natur
grundade skäl torde likväl många inkast göras; men månne
dessa icke snarare komma från egne afsigter än från
sann öfvertygelse?
I närvarande belägenhet, då rikets vanmagt är
så uppenbar, anse vi det vara af högsta vigt, och ett
nödens kraf, att fly till rättskaffens medborgare, som
alltid visat sitt nit för fäderneslandet, och de måtte väl
icke heller nu undandraga sig en hjelpsam hand för
dess uppkomst. Månne det icke ock är billigt, att
ett lika folk njuter lika rätt, och att, då af naturen
all jord är lika, bör den ock beskattas efter
enahanda grund i förhållande till dess inre godhet och
afkastning.
Vid 1800 års riksdag uppgafs Sveriges
hemmantal af alla klasser sålunda:
Kungsgårdar........3455/8 mantal.
Skatte.............34,657 »
Krono..............42,407 »
Frälse...............44,923 »
Frälse Säterier ....3,7725/8 »
Rå och Rörs ........2,478 »
Berustade Säterier...599 »
Summa 65,882½ mantal.
Häraf synes tydeligen: att största tyngden
stadnar på mindre än hälften af jorden, som är
skattehemman; huru lätt är icke att finna omöjligheten för
denna svaga kropp att bära denna tyngd och
underhålla stats- och försvarsverk; men huru lätt blefve
den icke för en dubbel styrka? Hvad säkerhet vore
icke att vänta genom ett gemensamt deltagande! Hvad
enighet skulle derigenom icke befordras, då alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
