Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syftade till ett och samma mål, deremot vill nu hvar
och en skjuta bördan från sig på en annan. Det har
varit och blir Sveriges missöde, intilldess en jemnare
beskattning antages, åtminstone på all jord, i hvars
hand som heldst; man har här den säkraste
grunden; deremot andra beskattningssätt äro mycket osäkra,
och svårligen kan man under annan benämning
fördela tyngden, så att den träffar den, som bäst kan
den tåla.
Denna jordens jemnlika beskattning torde ej vara
orättvis, allenast den betraktas — oegennyttigt.
De säterier och frälse-egendomar, som varit bibehållne
inom familjen hundradetals år, torde nu mer hafva
fått en ersättning för den uppoffring eller riket
bevista tjenst, som af förste egaren varit gjord, häldst
samma egendomar äro i mer och mindre mån eller
alldeles skattfrie, deremot andre hemman i allmänhet
måste årligen vidkännas mångfaldiga onera och
odrägliga bördor isynnerhet i krigstider. Huru många krig
hafva dock icke varit förda sedan säteri- och
frälse-friheterna, till förmån för deras innehafvare,
grundlädes. Desse friheter måtte väl aldrig varit gifne,
på det de skulle räcka evärdeligen, eller månne det
stått i gifvarens makt, att taxera efterkommande
släg-ter, särdeles i en stat, som skall hafva namn af sjelf—
ständig? Särskildt få undertecknade riksdagsmän från
Dalarne erinra, hurusom Allmogen i denna svaga och
fattiga provins gjorde riket en betydlig uppoffring och
tjenst i konung Gustaf I:s tid, då dess innebyggare
fördrefvo fienden ur landet, som historien förmäler;
men derföre erhöllos icke någre säteri-friheter, utan
tvärtom, då Indelningsverket inrättades 1681, åtog
sig allmogen derstädes 300 man soldater mera, än
de förut haft och underhållit inom länet, utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
