Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När sedermera namnförändringen kom å bane,
förklarade Prinsen med mycken bestämdhet, att han
i allt ville gå Konungens önskan till mötes, der ej
öfvertygelsen om det rätta behöfde ge vika. »Såsom
en lydig son vill jag hörsamma min Konungs
befallningar, och antager således det namn han föreslår,
utan invändningar.»
Vid spörjsmålet om Prinsens vilja rörande dess
blifvande hofhållning och hofpersonal, gaf han tillkänna,
att han öfverlät denna småsak åt Konungens afgörande
och önskade allenast, att ej något öfverflöd kom i
fråga. »Några couverts vid min faders bord äro mig
nog. Jag har vänt mig att passa upp mig sjelf i det
mästa och är en stor älskare af enkelhet och
sparsamhet, då det rörer min egen beqvämlighet» [1].
Angående den tilltänkta resan till Köpenhamn,
sade sig Prinsen hafva slagit den alldeles ur hågen,
sedan han inhämtat, att ett sådant besök icke
instämde med Konungens politik.
Rådplägningen om tiden för Prinsens afresa till
Sverige samt sättet för densamma afgjordes sålunda
af honom: att, när freden i Jönköping blifvit
undertecknad, vore han strax redo till färden samt öfverlät
åt Svenska myndigheterna att bestämma vägen och
följeslagarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>