- Project Runeberg -  1809 och 1810. Tidstaflor / Del 2 /
12

(1850) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hans lefnadssätt stämplades af den enkelhet, som
är oskiljaktlig från en verkligt stor och upphöjd
karakter. Sin menskliga utsida utspökade han ej med
fåfängligt glitter och ville ej nedlåta sig att fånga
menniskor på limpinnar eller genom att slå dunst i
deras ögon. Omkring sin person ville han
framförallt se dugtigt, arbetsamt och hederligt folk; hvarföre
väl ingen Prins stått mer öfvergifven af s. k.
hof-narrar än han. De vågade ej ens krypa upp till hans
fötter, i fruktan för sparken. Det var honom
omöjligt att med skenfagra men tomma löften göra sig
behaglig eller att gå förtjensten förbi och att omhulda
odågan. Smickret upptogs af honom alltid med ovilja,
och smickraren sjelf kunde aldrig påräkna annan liqvid
för sin förbjudna vara än ett tydligt uttaladt förakt.

I det nya fäderneslandet ville Försynens
outransakliga afsigter ej lemna honom rådrum till annat än
att genom sin hela personlighet, sitt öppna, enkla,
kraftfulla, okonstlade, redliga, välviljande väsen, genom
sina inskränkta anspråk på folkets ekonomiska förmåga
och genom sin med ett det allvarligaste lynne
förenade enskilda välgörenhet, visa, att han skulle blifva
en värdig styresman för ett honom värdigt Nordiskt
Folk [1].

Bevis på den enkelhet och gifmildhet som så
träffande målar honom, samt på den honom egna
sinnes-allvarligheten, finnas flera. Några må anföras. Vid
Prinsens ankomst till Sverige under då pågående
riksdag förklarade han flera gånger sin önskan att få veta
hvad inkomst han hos oss skulle erhålla, alltid
dervid yttrande: det är mig alldeles likgiltigt, om det
blir litet eller mycket; men jag är calculatör och vill


[1] Georg Adlersparre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:56:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acatidstav/2/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free