- Project Runeberg -  1809 och 1810. Tidstaflor / Del 2 /
49

(1850) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mående är blott en lätt förkylning». Då jag genast
med skämt sökte slå bort min egen oro och masquera
mina mörka aningar, hvilka nu för första gången
började antaga en bestämdare karakter, fortfor prinsen:
»förställ er ej, jag vet nog hvad som nu föregår hos
er; men låt det ej nedslå modet. Se här, tillade
prinsen och tog fram en trekantigt viken biljett, gömd
under hufvudgärden, som han derefter uppvecklade
och genomläste. Innehållet var författadt på norrska
språket och bestod blott af några rader, deruti
prinsen varnades att äta annan mat, än den hans egen
kammartjenare framsatte, och att ofördröjligen
efterskicka en i Christiania boende doktor (hvars namn
runnit mig ur minnet) och till honom anförtro sig
blindt. På min fråga: när och hvar denna biljett
kom prinsen tillhanda, upplystes: att den fanns på
hans toilettbord i Götheborg aftonen den 40,
ditprakti-serad så hemlighetsfullt, att den i yttre rummet
ständigt sig uppehållande domestiquen derom ej hade
ringaste att förmäla».

Prinsen fortfor: »lika litet som jag tror på
visioner och spådomar, lika litet, om ej ännu mindre,
sätter jag någon tillit till sqvaller och skrämskott. Dessa
varningar, framkallade ettdera af välvilja för min
person eller andra motiver, lemnar jag i sitt värde, och
de skola ej rubba min tro: att man i Sverige endast
vill mig väl. Men en annan öfvertygelse har hos
mig mognat, den, att jag ej förunnas ett långt lif.
Att dö är en bagatell för en menniska med rent
samvete, och jag är beredd att gå, när Gud kallar.
Under förutsättning, att denna kallelse snart och
oför-modadt sker, önskar jag nu med er aftala hvad som
då skall göras. I mitt schatull finns ett försegladt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:56:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acatidstav/2/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free