Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fremlingen fortsatte: Tvenne dagar innan E. K.
H. lemnade Christiania, hade E. K. H. ett samtal med
Schandorf. Detta skedde på gatan, midt emot
Kathedralskolan och sent på qvällen samt rörde aflidne
kanslirådet Deigkmanns borttestamenterade boksamling.
Då E. K. H. skiljdes från S. för att gå hem, blef E.
K. H. under vägen uppehållen af en okänd person,
en äldre man, klädd i kappa och skinnmössa, som
underdånigt bad att få säga något i förtroende. Detta
bifölls, hvarefter följande tyska ord hviskades i E. K.
H:s öra. — — — —
Hemligheten afgafs så tyst, att den i prinsens
sängkammare befintlige åhöraren ej kunde uppfatta ett
enda ljud. Prinsen dröjde en stund i yttre rummet;
men det sedermera fortsatta samtalet med fremlingen
skedde med låg röst. Att något vigtigt varit å bane
dem emellan, kunde lätt skönjas af prinsens dystra
utseende vid återkomsten. Han befallde genast fram
sin ridhäst och klagade öfver smärta i underlifvet.
På min underdåniga hemställan om läkarens
efterskickande, gaf han halft leende till svar: »jo Rossi, det
är den rätta. Nej, min vän, ni känner nog
ordspråket efter Holberg: att döden och läkaren äro i
komplott.» Åtföljd af sin ridknekt, gjorde prinsen en
tur åt Haga. När han återkom, var han vid godt
och friskt humör. — — — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
