Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
önskan att bekomma landshöfdingeplatsen i nämnde
provins, hvilket lofvades. Löftet hölls likväl på det
sättet att Adlersparre utnämndes till landshöfding i —
Mariestad.
Förundrar det någon, att han under sådana
omständigheter ej rent af begärde sitt afsked, kan
platssökandet sålunda försvaras, att det skedde till följd
af verkliga behof. Efter sina föräldrar hade han ärft
några hundrade riksdaler, dem han skänkte sina yngre
syskon. Med den enkelhet och de små anspråk, som
voro honom så egna, blef det en möjlighet för honom
att taga sig fram med den lön som staten utdelade.
Vid revolutionens utbrott hade han ett ihopaspardt
kapital af 5 à 6000 r:dr, en del vunnet på ett
förmånligt landtbruk, en del på populära skrifters
utgifvande. Hela denna summa försvann under de
revolutionära förberedelserna, och det mesta till v.
arméens nytta. Låtom oss tillägga: att Adlersparre dog,
utan att efterlemna en skilling, och efter att hafva
haft statens angelägenheter uti sin hand [1].
Det var således omständigheternas kraf som
tvingade honom att qvarblifva i statens tjenst. Att han
sökte en indrägtig syssla, må förlåtas. Många hafva
gjort mindre än han och fått mera. Huru sysslan
sköttes, derom äro ej tankarna delade bos de rättvisa.
Och dock har parti-afunden benämnt detta sträfvande
efter nödtorftelig bergning en »hungrande äregirighet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
