- Project Runeberg -  Femton månader af en ung schweitzares lefnad ... åren 1830 och 1831 / Första delen. Resa genom Scottland, England och Irland /
52

Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten och ruinerna, som i en djup tystnad
inbjödo vördnad — allt försatte den unge
Schweitzaren i en slags besynnerlig stämning af
vemodighet, som han ej kunde besegra. Han kände
ännu ej den nation han kommit att besöka, och
tillvarelsen af en romantisk och dyster ung flicka,
Chvilket dock är ganska vanligt både i England
och Scottland) hade hittills ej uppstått i hans
tankar. Att gå närmare intill henne eller att
helt och hållet aflägsna sig, voro de två tankar
som stridde om segren i hans bröst; ännu
obeslutsam fördes han liksom af en osynlig makt
nästan ovetande framåt, och han stod blott
några steg från den mystiska sköna. Hans första
rörelse, vid uppvaknandet ur dvalan, var att
vända om och skynda tillbaka ur hennes åsyn;
men en blick, mer talande än tusende ord
i ungdomens språk, förändrade hans afsigt, —
och omöjligt blef det sedan att vända om.
Hvilken man på jorden kan ej återkalla i
minnet ur sin förflutna lefnad någon scen, dylik
den Henrik nu upplefde? Der stod han, för
första gången fjeltrad i bojor, för första gången
glömmande sin far, sin syster, sitt hem.

Med den upprigtighet och gästvänskap, som
karakterisera de Scottska fruntimmerna,
tilltalade hon honom genast, utan att förändra den
melankoliska röst, som hela tiden varvit
rådande under hennes sång: ”Jag ser att Ni är
främling här på orten, men Rosslyn castle har
ändå säkert för Er några behag?” ”Detta ställe är
förtjusande,” svarade Henrik; ”dessa ruiner,
denna natur har någonting stort och majestätligt.
Ja, allt är här stort och majestätligt!
upprepade hon. ”Allt talar till våra hjertan om en skön
tid, som är förbi, och påminner oss, att äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd15man/1/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free