- Project Runeberg -  Femton månader af en ung schweitzares lefnad ... åren 1830 och 1831 / Andra delen: Resa genom Belgien, Rheinländerna och Schweitz /
35

Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nedanföre flytande floden. Solen kastade sin
aftonglans på de gråa murarne af borgen;
skugan af träden kring uthuggningen gjorde
effekten af det aflägsna solskenet verkligen magisk.
Man inbillar sig betrakta borgen med en stor
kikare, som hindrar ögat att sprida sig på mera
än ett enda föremål, och som på samma gång
närmar detta sednare betydligt. Från det
andra åler, die Rossel, ser man den del af Rhein,
som ligger emellan Rheinstein och staden
Biugen. Här midt i floden synes det ensliga
tornet, der den obarmhertige och gudlöse Biskopen
slutade sina dagar, uppäten af råttor, for
hvilka han förgäfves sökte fly undan. Y Hiärinunder
ligga Ehrenfels’ kala och af ingen murgrön
hlädda murar, samt midt emot på höjderna öfver
Bingen qvarlefvorna af Klops gamla fästning.
Sjelfva den lilla staden Bingen är synlig i hela
dess längd utmed floden; dess belägenhet liknar
mycket Coblentz: tvenne floder, Naheoch Rhein,



2) Traditionen berättar, att Bisk. Hatton var &n kall och
hård man emot alla fattiga, och att han, i stället
för att mildra deras nöd och uselhet, lät fasttaga
alla tiggare samt bränna dem till döds i ett
fängelse. Den omensklige Biskopen roade sig åt deras
dödsrop, och utropade leende: ”Hör, huru råttorna
pipa?” Men straffet uteblef ej länge; härar af
råttor kommo öfverallt i slottet, och förgäfves voro
alla bemödanden att fördtifva dem. Ju flera man
dödade, ju flera kommo igen; de tycktes krypa upp
ur sjelfva jorden. Hatton flydde förskräckt och lät
bygga midt i Rhein ett ensartt torn, för att der
vara säker för de ohehagliga djuren; men äfven hit
kommo de simmände öfver från landet. Natt och
dag hörde han deras pipande, ingen ro var honom
förunvad; och råttorna försvunno ej; förrän Hatton
blifvit af dem uppäten;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd15man/2/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free