Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tår öfver den i dödsslummer liggande, älskade
Mariana; och beredde sig ännu mer på de sista
ögonblicken. Hennes lidanden tilltogo allt mer
och mer, i anseende till den pinsamma
ställningen, hvarigenom blodet strömmade ned åt
hufvudet. Så förflöt under jemmer och plågor
en hel lång natt, och morgonen uppstrålade
utan att skänka en enda gnista af hopp. Men
den frälsta Wiget med sina två söner sökte
emellertid öfverallt efter några spår af de
saknade: efter en dylik förskräcklig naturrevolution
var detta ej lätt och fläcken, der hans hus
hade stått, var alldeles försvunnen. Dock, en
högre makt förde snart hans steg till foten af
en lösryckt stenvägg; der upptäckte han på
samma gång de blodiga och krossade kropparne
af den älskade makan och sina två små barn i
modrens armar, samt hörde och igenkände
Franciskas aflägsna jemmerrop. Hvilket ögonblick
för den olycklige Wiget! Med outsäglig möda
räddades tjensteflickan, och denna skyndade
genast att berätta hvad hon visste om den lilla
Mariana. Man sökte länge innan barnet
återfanns, och då man fann det, låg det djupt
inslumradt, ej i dödens sören, men i den
ljufligaste och lugnaste barnslummer. Fadrens
stämma väckte henne, och med utsträckta armar
samt leende ansigte, utropade hon glädtigt:
”Pappa, pappa, kom hit till mig! Både
Franciska och Mariana blefvo sålunda frälsta, och
äfven deras sår läktes, efter några veckors
förlopp. Ännu i dag vistas de båda ner i dalen
och kunna sjelfva berätta om deras underbara
räddning. Och nu,” — slutade han — ”skulle vi
jemföra den sorg som tyckes trycka Er, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
