Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stunder voro tillräckliga ämnen för betraktelser
af en -melankolisk beskaffenhet. Återkommen
till Bern dröjde han ej att söka upplösning på
denna gåta; man berättade honom följande:
Franciska var en fader och moderlös flicka.
En gammal moster hade åtagit sig vården om
hennes uppfostran. Med åren uppväxte hon till
en af kantonens skönaste flickor, och både
utlänningar och landsmän beundrade lika mycket
hennes intagande behag som hennes oskyldiga
glädtighet och utmärkta blygsamhet. Men
denna sköna, glada och blygsamma tjuguåriga
flicka var ej af ödet utsedd att blifva den
lyckliga maka, som hon förtjenade. Hon blef för ett
år sedan förlofvad med en ung och förmögen
bonde vid namn Wilhelm. Några dagar före
det redan utsatta brölloppet, nödgades denne
lemna sitt hem och sin brud, för att i Thun
afsluta ett köp af några nödvändiga bohagsting
för det nya hushållet. Han lofvade att ej vara
borta längre än tre dagar; men fjerde dagen
kom, och Wilhelm syntes icke till. Den
stackars Franciska hade sedan dess ej ett enda gladt
ögonblick, men ville aldrig uppgifva hoppet att
snart få se sin fästman tillbaka. Hvarje afton
steg hon upp på en brant klippa, ”Y och
blickade utåt trakten i förhoppning att möjligtvis
kunna uppspana den efterlängtade Än
tyckte bon sig se honom på ett aflägset berg, än
trodde hon att ett träd skymde borrt
honom för hennes syn, än utropade hon i sin
inbillning: ”jag hör hans röst! — men det var
") Denna klippa är densamma som nyss blifvit
beskrifven, och hvarest Henrik såg Franciska sittande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
